inte de bästa förutsättningarna och bäddat för katastrof
Vilken förbättring! Idag bloggar jag EFTER att jag skrivit mina skoluppgifter (iofs gick jag igenom min dagliga favorit-lista för att se om det hänt något intressant sedan igår kväll, men fortfarande jag BLOGGADE inte) Det går framåt.. med små, små steg.
Mina fältstudier inför kommande praktik är överstökade och jag tog mig ur de hela med livet i behåll.. så jag antar att jag ska vara glad. Inte med de bästa förutsättningarna lämnade jag hemmet igår klockan halv nio. Väskan fullproppad med material och ute kläder, i jackfickan vilade tryggt vagbeskrivningen jag skrivit ut från hitta.se, och med förväntningarna tyglade (likaså morognhumöret). Efter att ha svurit om de blöta vädret hela vägen nådde jag min destination 7 minuter senare, 23 minuter tidig. Så, jag gör som man alltid gör om man är pinsamt tidig.. fördrev tiden med att vandra runt i kvarteret och kolla in grannskapet. Efter att jag samlat nog mod styrde jag stegen in genom dörren, där möttes jag av en fröken och talade om att jag var den efterväntade studenten och att jag sökte Eva. Tillbaka fick jag en väldigt frågande min, så jag frågade om jag hamnat rätt. Svaret var så klart nej, så jag visade henne kartan och vi kunde konstatera att det var kartan det var fel på, inte mina kartläsningsskills. Så jag fick en vägbeskrivning av den trevliga tjejen och styrde kosan åt andra hållet.. jag ringde till praktikplatsen och förklarade missödet och meddelade om att jag gjorde mitt allra högsta knop men att jag trots det kanske skulle bli någon minut sen. Det var i panikångest som jag for fram och tillsist hamnade rätt.. svetten rinnande och fötterna sjöblöta. Dagen var ju upplagd för katastrof, men turned out to be pretty good.
Idag satt vi och pysslade och någon slog in ett paket för en födelsedag som skulle ta rum på kvällen, så ledde diskussionen in på stjärntecken. Och jag skulle förklara att personen i fråga som fyllde år var född i fisken (det kallas onödig kunskap att veta sådant), mitt in min förklaring avbryts jag: "Men hur ska han då kunna öppna paketet?". Så jag gjorde mitt yttersta för att göra mig förstådd vilket dock inte visades vara nog då jag avbröts igen av samma barn: "Men lever han i ett akvarium då, eller?" ÅH, vad jag älskar detta yrke.. man måste bara älska dom.
Nä, nu ska jag gå och lägga mig för att orka med morgondagen, jobb ett par timmar och sedan heldag med pluggningen för att bli klar till examination och såklart möte! Det här blir en välbehövlig sömn... se senaste nätterna har sömnen lyst med sin frånvaro och den bristande sömnen har gjort sig påmind de senaste dagarna.. åldern tar ut sin rätt. Sov gott/L
