mommystyle

Dagen har passerat i ett skrämmande, rasande tempo. Jag hörde Leo vackra stämma imorse, slog upp ögonen och solen strålade in genom persiennerna. Detta fick mig på gott humör. Det kan ju bara betyda strålande väder. Så ögnade jag på klockan och såg att den var 04.48. Ungefär vid denna tidpunkt dog mitt glada humör ut och jag kände bitterheten komma smygande.. Vid sju var jag alldeles för trött för att ens försöka söva om Leo, efter två timmars misslyckande. Så vi steg helt enkelt upp.
Cattis ringde vid tiosnåret och hörde om vi hade nå morgonkaffe, och visst hade vi ju det. Så vi surrade, surrade och surrade lite till. Vid två tiden kom min älskade kusin tillika Leos gudmor hit. Efter en stund kom även Stina och lillstumpan förbi. Cattis for på andra äventyr medan vi surrade vidare. Gjorde middag. Vårat försök till att få hem en film misslyckades så vi gav upp.
Stina åkte och och vi fortsatte surra till niosnåret då Emma började rulla hemåt. En toppen dag. Emma är så himla fin med Leo, och Leo är så himla go med sin Emma.
Strax efter tio rullade M in på cykeln (just det, ni läste rätt. Cykeln). Trodde han skulle vara totalt avskräckt från det här med cykellivet och lägga sin cykelkärriär på hyllan. Men icket, han har planer på att ta cykeln imorgon också. Om vädret tillåter.

För att försöka undvika morgonens incident så har jag hängt upp ett lakan och mörklagt sovrummet. Bara att invänta resultat. Kanske kan han behaga att sova till iaf 06? Min förhoppningar är dock inte så höga med tanke på att han gjorde natt redan före sju. Nåja, vi ser ju.

Nu hade jag inte så mycket mer på hjärtat. Nu ska jag hoppa i säng,, Men innan ska jag ladda kaffekokarn. Bäst att göra sig redo för en minst lika tidig morgon. God natt.