herrdojjor
Idag har jag varit på skojakt. Jag kan ju inte komma utan skor. Och mina träningsskor användes ett par månader som arbetsskor. Dom luktade sunk och var förstörda och åkte i soporna. Så idag åkte vi till intersport. Hittade reahyllan och fann ett par skor som föll mig i smaken. Ja, dom måste vara billiga, bekväma och aningen snygga och svarta. Det är viktigt. Upptäcker att det är storlek 36. För ett par månader sedan skulle detta inte ha varit något problem. Men efter graviditeten så har fötterna blivit större (!) och det är verkligen ingenting jag hittar på. Det bara är så. Nåja, tillbaka till mina skor. Dom var dessutom nedsatta på 70% och av prislappen att dömma skulle dom då kosta 450:-. Alltså i rätt kurs. Så jag tänker för mig själv att jag borde kunna trycka ner fossingarna och böja på tårna. Då har vi inte längre något problem. Det här har jag gjort förut. Lurat min mamma till att köpa ett par skor i storlek 35 bara för att jag vill ha dom så mycket. Så jag prejade ner fötterna, böjde på tårna och log. "Dom här passar perfekt". Övertygande. Så jag fick dom. Jag tror att dom fick komma med ut på en promenad innan dom låstes in i garderoben... på heltid... innan dom kastades.
Men vilken chock, när dom här verkligen passar. På riktigt. Med utsträckta tår. Dom satt perfekt. Verkligen en boost för självförtroendet. Jag kanske inte har fått så stora fötter.
Glad i hågen går jag till kassan och han säger "Då blir det 135 kronor", "Nä, nu gör du fel. Dom kostade nämligen 450 kronor" och han svarar "Ah, ordinariepris, sen är det 70% på det". Ännu gladare i hågen kliver jag ut ur butiken... Vilket fynd. När jag kommer ut måste jag bara kolla på kvittot för att se att det verkligen stämmer. Jodå, nog är summan allt 135 kronor, 70% rabatt på 450:-. Så ser jag att det är herrskor. Ha ha ha.
Alltså har jag fortfarande lika stora fötter som senast. Fan också. Nu gå jag dessutom runt i herrskor. Det hade varit en sak med killskor, men herrskor.. "Herr". Ordet assosierar jag typ med affärsmän. Med portföljer, långa kavajer och gråsprängt hår. Jag hoppas nu bara inte att jag stöter på en av dessa affärsmän på gymmet. Och jag hoppas vi inte har samma skor.
Nåja, nu ska jag ta en vända till tvättstugan och städa upp där (iklädd mina nya herrskor) och sen ska jag slänga mig i säng. Morgondagen blir en fartfylld sådan. Aktivitet från morgon till kväll. Vi startar med babysång!
God natt
Nu jääääävlar
Så kom den dagen då jag äntligen tog tag i mitt liv. Nåja, det viktiga var iaf att det blev gjort. Imorgon klockan 16.30 ska jag träffa en instruktör som ska hjälpa mig med övningar så att jag blir fit, och sedan får bukt med mitt knäbesvär. Skulle ju vara kul att sluta trampa knät ur led regelbundet.
Josse kommer dit vid 17, så tränar hon under tiden. Sen ska vi gå och simma en timme. Hur jag ska orka är en annan fråga, en tredje är hur jag ska ta mig ur sängen på onsdagmorgon. Fast det ska nog bli bra! Nu jävlar kör vi, på riktigt! Jag känner peppet. Jag känner motivationen. Nu jäääävlar.
Imorgon på morgonen skajag och Leo även ta oss i väg på babysång med Stina och Tuva, det ska bli kul!! Nu ska jag göra frukost innan jag får ladda första maskinen med tvätt.. Vi lever verkligen på reserv, reserv, reserv kläder. Ni vet sånt man inte ens skulle vilja bli påträffas död i. SÅ hemskt är det.
så inni helvete
Ja, fyfan. Nu ska jag än en gång berätta en hemlis för er. Alltså ja har ett problem, som jag har haft i så många år. Under nätterna så biter jag mig själv i munnen.. Det här framkallar då stora öppna sår i hela munnen. Hur mysigt tror ni det är? Det gör ont så inni helvete. Jag kan inte prata, jag kan inte äta, inte dricka.. Inte gapa, inte ha stängt munnen utan att det gör så gud förbannat helvetes jävla ONT. Iaf så har jag tagit upp det här med min tandläkare i många år, men så när jag hade sår i hela munnen åkte jag in för att visa henne och samma vecka hade jag ett tandskydd i handen. Iaf så glömde det jag en natt, då kan jag räkna med ett helvete i flera veckor.. En dag. Usch.
Tillbaka till igår. Så kom Markus hem vid sexsnåret, utan någon middag. Fiskelyckan hr verkligen inte varit på topp för hans del i år. Nåväl, det blev en snabbmiddag på Korvgubben innan vi rullade vidare till Jonas och Stina, vid sju snåret. Vi åkte hem vid halv nio, då var Leo så trött. Eftersom Leo alltid går och lägger sig mellan 18.30-19.00 och vaknar mellan 05.30-06.00 så borde han väl rymligtvis ha tagit sovmorgon idag? Nej då, så kul ska vi inte ha. Han vaknade klockan 05.57 i vanlig ordning. Markus steg upp med honom. Jag klev upp strax före halv 8. Nu ligger Leo och sover i sin säng och Markus på soffan. Jag måste börja slita fram städverktygen......... Visning idag. Det enda positiva med hela fastighetsprocessen är att det är strålande, skinande rent. I varje fall en halvtimme en gång i veckan. Det ni!
Nä, nu ska jag slösurfa lite innan jag sätter i gång. Hej så länge!
Lögner
Ja, jag måste bekänna en grej. Jag har varken städat, dammtorkat, duschat eller gjort något annat hurtigt jag skrytit över imorse. Jag försöker hela tiden överskatta och överreklamera mig själv... Men sanningen hinner ikapp!
Iaf så har vi varit på lunch hos Josse och Robert, dom bjöd på två, supersmarriga, pajer och en massa surr! Nästan så att jag får lite prestationsångest inför nästa dejt när det är vi som står för matlagningen ;-) Men allt över matförgiftning borde väl vara okej?
Nåväl, det måste vi göra om inom en snar framtid. Vi kommer så bra överrens. Ett par helt i våran smak!
När vi landat här hemma kom Linnea och Niklas förbi på en snabbvisit och köpte bilbarnsstolen som Leo vuxit ur.. Det om nått är väl ett tecken på att han har blivit stora killen? I morse när jag satt och vek tvätt lekte Leo bakom mig, helt plötsligt traskar han förbi mig med vagnen och vinkar. Herre jösses, han har verkligen blivit stor på kort tid. Fast Linnea och Nicke lovade att jag skulle få komma och snosa bebis så fort han (ja, jag är rätt säker) kikar ut!
Markus och Emil har åkt och fiskat. Leo sover som en stock, så nu ska jag faktiskt göra ett helhjärtat försök till att ta mig en dusch. Men förmodligen kommer han vakna i samma sekund jag slår i gång duschstrålen. Det slår nämligen aldrig fel! Och efter middagen ska vi åka i väg till Jonas och Stina och upprätthålla ordningen:-)
bye bye
tidig morgon
Ja, alltså. Det är SÅ typsikt. Jag och min man, vi har en deal. Den går ut på att den som får sovmorgon får ta natten. Igår var det min sovmorgon och alltså min natt. För det första hade jag problem med att somna, jag vred och vände och låg och lyssnade på Leo. Han tappade tutten, han gäspade, han letade tutten, han hittade tutten, han stoppade in tutten, han började suga på tutten, han vände på sig, han "klöste" på kudden..osv..osv. Jag var SÅ nära att skjuta ut sängen i hallen. Tillsist, efter 1,5 timme lyckades jag somna. För att sedan vakna av att Leo satt i sängen och grinade. Så fortsatte det hela natten. Strax innan 4 så vaknade han och ville göra morgon. Jag vaknade och fann honom stående i sängen, skrattandes och tjoandes. Efter allt för många ickeframgångsrika försök steg jag upp och gjorde välling och Leo föll in i en djup dvala. Sen fick Markus sovmorgon till 08. Jag kunde inte sova på morgonen och låg och vred och vände mig till halv elva.
I natt så har det varit tyst som i graven i sovrummet och Leo slog upp sina två blå 5.30. Jag tror seriöst att han har något emot mig. För så här är det jämt, jämt, jämt. Han driver projekt driv-mamma-till-vansinne.
Nåja, vi steg iaf upp. Och när jag skulle lägga honom igen så utbröt det kalabalik. Jag är säker på att Leo väckte hela huset med sin ljuva stämma, möjigtvis även hela kvarteret. Så för att skona grannkommunen plockade jag upp honom och han lugnade till sist ner sig. Vi satte och glodde tv, och tillsist så somnade han faktiskt i min famn. Det har INTE hänt många gånger efter hans 4 första levnadsmånader. Det var så mysigt. Jag hade lätt kunnat sitta där hela morgonen om det inte hade varit för att min ena arm började krampa. Så jag la honom i sängen.
Igår hade vi främmande hela dagen och till middagsgäster hade vi Stina, Jonas och Tuva här. Vi bjöd på grillat med tillbehör. Det blev riktigt gott :-) Och Stina hade med vin som vi surplade medan vi snackade skit och snaskade godis. Undertiden så satt karlarna och spelade tvspel och barnen sov.
Nå, inte kan man sitta här och pilla naveln. Har precis ätt frukost, så nu ska jag ta tag i dagen. Så nu ska jag slänga mig genom duschen, dammtorka och ta itu med tvätten.
Idag är vi bjudna på en lunchdejt hos Josse och Robert, det ska bli riktigt trevligt! Sen ska Markus åka i väg och fiska. Och i eftermiddag ska vi åka förbi Stina och Jonas som ska ha en liten kräftskiva. Fast vi ska bara vara förbi en snabbis och visa oss. Sen ska vi hem och ha familjemys. Med snask och kanske en rulle.
So long!
utmattad
Huuuuuuuuuuuuuuuuuga. Idag är det än värre än igår. Känner mig inte alls kry. Jag känner mig utmattad och sliten och jag har ont i varenda muskel och led i kroppen. Trots att jjag är mer död än levande så ligger jag bara och vrider och vänder på mig och glor i taket när jag ligger i sängen. Under dagarna är jag så slut efter lite lek och bus med Leo att jag stupar i säng när han sluter sina ögon. Nåja, imorgon är Markus ledig... ända fram till söndag. Det ska bli skönt. Att kunna släppa allt och gå och vila. För den förmånen har man ju inte alltid ;-)
Iaf så gick jag och Leo på en skön promenad i hopp om att jag skulle piggna till lite. Den avslutades med lite (mycket...) godisinköp och en sallad från Dagobert. Dom har alltså Luleås i särklass godaste kyckling och pasta sallad. Try it!
Det här gjorde mig dock bara mer slut och jag somnade drekt efter jag nattat Leo. För att vakna i panik och komma på att jag återigen glömt tvättstugan. Helevete.
Ett riktigt wajninlägg. Nåja, nu är det färdigklagat för idag. Imorgon väntar bvc-besök. Det kanske får mig att piggna till. Borde dessutom hoppa i säng om jag ska få min skönhetssömn! Fan att man ska vara så jävla blödig och mörkrädd.
A short moment in glamour
Nu har jag precis betalat räkningarna.. Man får inte känna sig rik speciellt länge innan dom ska fördelas ut på alla dessa företag. Nåja, vilken tur att det kommer in nya pengar på kontot imorgon. Som är där för att stanna! :-)
Leo ligger och snosar i sängen och markus är och spelar tennis. Så jag ska faktiskt ta en lång, härlig dusch. Det behövs, det törs jag lova. I samband med att posten kom plingade det på dörren. Jag var alltså alldeles för ofräsch för att våga öppna. Det fann risk att jag skulle skrämma, eller möjligtvis osa, ihjäl brevbäraren. Detta resulterade i att jag fick en avi om ett paket, avsändaren var "systeryster". Inte dåligt! Så i eftermiddag ska jag och Leo ta en prommis ner till Ok, om vi orkar. Annars åker vi imorgon då Markus är ledig.
Nä, som sagt.. Duschen. Vilket väsentligt inlägg.
Fotobok
Att få barn är en helt fantastisk upplevelse. Att få bevittna varje framsteg och följa deras utveckling är helt underbart. Man vill fånga vartenda ögonblick, återuppleva varenda känsla.
Så dagen min man förde en systemkamera på tal var jag inte sen med att nappa på förslaget. Så vi gjorde slag i sak och åkte och köpte oss en. Sedan den dagen har kameran gått varm. Jag skämtar inte när jag säger att jag har över 8 gig med bilder på våran älskade lilla prins.
Jag har ihärdigt framkallat, och framkallat. Ögonblick, minnen och oslagbara miner som jag fått fast på bild. Minnen som jag kommer bära med mig hela livet. Tyvärr så ligger korten och skräpar i högar i tv-bänken. Och jag vet allvarligt inte vad jag ska göra med dom. Tanken var att jag skulle lära mig scrapa. Det var tanken ja. Men efter att jag insett att min kreativa pyssel gen uteblivit har bilderna bara legat och skräpat.
Jag hoppas och tror att många är som jag, totalt värdelösa när det kommer till att klippa och klistra. Fast samtidigt vill göra något utöver de sedvanliga, tråkiga familjealbumen. Var på väg att skicka in en framkallning när jag såg Fujis fotobok!Jag bestämde för att göra ett försök. Man har en rad olika valmöjligheter. Vill man ha en stående bok, en liggande bok eller varför inte en kvadratisk? Vill man ha med hårda pärmar, mjuka pärmar.. Dubbelhäftad. Osv, osv, osv.
Man behöver dessutom inte vara utbildad programmerare för att navigera sig i deras program. Det är grymt simpelt! Och resultatet blir helt underbart. Dom har MASSOR med olika förslag på layouten, men du kan givetvis placera text och bilder precis som du själv vill, för att göra den lite mer unik. Till din egen. Det finns tonvis med olika effekter att förstärka din redan underbara bilder. Och varför inte framhäva dom lite extra med en bakgrund? Det finns allt mellan himmel, jord och vatten att välja emellan (bokstavligt talat). Så sätt nu igång och klicka dig in HÄR och börja snickra ihop din alldeles egna, unika fotobok.
tomt
Ursäkta den halv taskiga uppdateringen men jag har verkligen ingenting att skriva..
Vi var som sagt på inflyttningsfest på lördagen hos Josse och Robert, det var galet kul. Vi festade in på småtimmarna, vilket givetvis sätter sina spår.. Jag är galet trött än :-) Nåja, vi hade farmor här som barnvaktade Leo medan vi var på galejj och klev upp med honom dagen efter. Stor tack till farmor!!
Igår så storstädade jag läggan innan jag och Leo åkte till Angelika och Alfred. Vi tog en promenad som slutade i skavsår och mat. Tacos stod på menyn och det blev ljuvligt gott. Skulle ta en promenad hem. men mörkret, kylan och skavsår avskräckte mig.. Så markus åkte från jobbet och skjutsade hem oss. Våran underbara älskling! Fast jag börjar känna att det är dags att ta tag i mitt eget körkort. Ångst. Men det måste göras..
Igår satt jag uppe och nattugglade alldeles för länge. Fastnade framför datorn, och tvn. Satt i min egen värld och kände lugnet med handen i chipspåsen när det plötsligt börjar idiotknacka på fönsterrutan. Jag fög upp ur soffan och hann tänka alla möjliga hemska tankar innan jag tog mig förnuft till fånga och sprang mot hallen. När jag gluttar mot fönstret igen för att kolla om förövaren sett mig ser jag hur markus hoppar fram med världens hånflin. Jävla idiot. Jag kunde lätt ha dött av en hjärtattack.
Nu ska jag knåpa på ett inlägg, som jag ska belönas för. Håll utkik.
Angelika Larsson - one of a kind
Jo, som rubriken avslöjar dedikerar jag det här inlägget till min kära vän Anglika. Vi har kommit varandra nära, och byggt upp en nära vänskap med varandra. I ett förhållande uppskattar jag ärlighet och öppenhet. Man ska vara ärliga och öppna mot varandra. Det är viktigt. Ibland är sanningen brutal. Det här har jag fått erfara med min kära vän.
Ett tag efter förlossningen så sitter vi och snicksnackar och hon frågar ifall jag vill börja simma med henne. För att bli av med några kilon och bli lite tajtare efter allt vad graviditet ställt till med. Innan jag hinner svara henne är hon snabb med att poängtera att hon skulle börja simma med Josse, som förövrgt har extraknäckt som modell och som inte har fött några barn, men att det inte kändes nå kul. "Jaha?" hinner jag få fram innan hon fortsätter mala på. "Jo, hon har ju inte fött några barn. Som du och jag. Det skulle kännas mycket bättre att vara i bikini med dig på ett badhus". Det här är då kodord för: Vi är båda lika fläbbiga, dallriga och ofasta.
En annan gång, detta hände faktiskt häromveckan, vi är ute och går och hon frågar mig hur långt mitt egna hår har blivit. "Det måste väl ha blivit ganska långt med tanke på din utväxt?" Jag hann nog svara med "Ha, ha, ha. Tack för den du!"
Men nu får ni ju inte tro att hon är iskall. Hon är bara ärligt, ibland brutalt ärlig. Fast på samma sätt är hon också positiv och artig. Så hon menar aldrig något illa. Med hår incidentetn var hon snabb att se det positiva i saken "Men tänk vad mycket harväxt. Det är ju jätte mycket. Ditt hår växer snabbt".
Men hellre har jag en kompis som är ärlig, även så brutalt ärlig, än går och låter mig se ut som skit. Och tänka att jag ser ut som skit. Nu ska jag åka på stan och köpa hem en hårfärg. This one is for you Geka! My beloved friend;-)
PUSS PÅ DIG!
the show most go on
Jag städar för fullt. Skyndar mig innan Leo vaknar. Allt är färdigstädat förutom toan, jag tycker att jag jobbar på bra. Jag kommer till toan och ser att jag glömt spola efter jag torkat upp efter Leos show. Så jag trycker på spolaknappen och vänder mig om och börjar dammtorka av spegeln när jag känner hur det börjar plaska om fötterna. Stopp i toalettjäveln. Jag tar toalettborsten och försöker peta undan lite.. Utan framgång. Jag måste dyka i. Jag hoppas till gudarna att jag inte varit på toa och glömt spola någon gång under morgonen. Alla mina diskhandskar läcker. Det kommer alltså läcka in dassvatten.
Mitt i allt vaknar Leo upp ur sin förmiddagvila - världens kortaste förmiddagsvila... i historien. Han knapprar på allt. Han har lyckats pilla bort tagent nummer tre på tagentbordet. Man kan tycka att det är en jävligt onödig knapp. Men när det kommer till internetbanken är den ganska väsentlig. Fast den har ändå varit bruklig, bara själva skalet som "trillat" (pillats) lös, fram till idag då den lilla svarta gummigrejen försvann efter att Leo fått tag i tagentbordet. Nu måse jag använda något spetsigt så fort jag måste skriva siffran tre. Det är irriterande. Jag är irriterad.
Det är en sån dag då allt som möjligtvis kan gå snett, går snett. Att börja färga håret idag käns inte aktuellt då det förmodligen skulle sluta i någon check färg så som grönt eller blått.
Nu tar vi nya tag................... Eller hur?! MARKUS KOM HEM!!!!!!!!!! och fixa toan.... jag börjar bli pinknödig. såklart. Nu är Leo i farten igen.. Den här gången är han på lampan. Rädda det som räddas kan.
När olyckan är framme
Jo, minsann. Idag var det en seg morgon då Leo vaknade i takt med att pappa åkte till jobbet halv sex. Puh! Upp och göra (ställa den i micron) morgonvällingen. Dom få sekunderna vällingen står i micron känns som timmar när man har en unge som står och gapar för full hals och man är allvarligt för trött för att ens orka öppna ögonen.
Nåväl, min plan var att somna om efter vällingen..Men icket. Isället pissade han igenom blöjan... hela sängen. Det här är alltså andra dagen i den här veckan. Så det var bara upp och börja tvätta. Iaf så tyckte jag synd om Leo som tvingats ha en så full blöja, så han fick lufta snoppen en stund. Telefonen ringde och jag gick förlorad i samtalet. Hämden: Bajskalas på golvet. Rätt snabbt hann jag uppfatta situationen. Men man är väl alltid för sen? Jag tänker en snabb sekund och springer sedan in på toa och hämtar pappersrullen. Det hade väl varit en sak om han satt sig mitt på golvet och uträttat sina behov, men har var lite extra jävlig och satte sig mitt i kabelhärjan. Kiss och bajs. Dessutom så kröp han omkring och märkte ut sina revir ändå bort till köket innan jag fick tag i honom. Bajs ta mej fan överallt. Jag kunde inte annat än att skratta åt missären. Vad gör han då? Jo, han är påväg att ÄTA upp skiten. Han tar pappret med bajskoven och för det mot munnen. Tack gode gud att jag hann ingripa. Han åkte i duschen, med det samma. Sen stängde jag in han i spjälsängen medan jag städade upp röran.
Slutet gott allting gott.
Nu ligger han dock och sover.... -med blöja. Så jag har väl inget annat val än att sanera huset på eventuella bajsrester? Idag kommer farmor och Ari, det vore väl förödande om dom skulle hitta skit på golvet. Än värre, tvingas sova ibland det.
Sen ska jag ner på stan och köpa lite hårfärg till min inte alltför smickrande gråa utväxt. Det ska bli ett sant nöje att få ta ut risbusklösåret. Just nu är det som ett skatbo.
BYE
Ett ljus
Ett ljus i allt mörker var dagen främmande. Långväga kaffe & surr kompisar. Linda, Hanna och lille Spike förgyllde min dag! Sen kom Statoilräkningen, den hade HALVERATS. Förstår ni? I vanliga fall brukar vi ligga runt 3000 spänn, idag var den på drygt 1500:-. Statoil MÅSTE känna till att det här är en jävlig månad. Vi bugar och bockar!
Sen så upptäckte jag att en av framtänderna uppe håller på att spricka igenom, den är nog framme imorgon! Förklaringen till Leos matprotester och kinkiga humör se senaste dagarna. Tänk vad söt han kommer vara med tre tänder ;-)
Fast mobilen fortsätter och fucka up sig och på fastighetsmarkanden står det still. Suck, suck, suck...
.......fast å andra sidan väntar inflyttningsfest hos Josse & Robert på lördag. Antingen så kommer mormor och morfar och hämtar sockerbarnet. Så får han övernatta i piteå på stugan med dom. Eller så var det tal på att kanske farmor och Ari kommer hit. Och då får dom barnvakta, om dom vill såklart. Men det tror jag nog! ;-)
Idag efter middagen, som bestod av lasagne, klädde vi på oss och gick på en kvällspromenad till lekparken här borta. Tråkigt nog var det en lekpark för äldre barn. Men Leo fick gunga och åka rutchkana med mamma istället. Och krypa omkring och känna på allt. Och det var SÅ himla kul!
Nu ska jag bjuda på några bilder på sockerbarnet sen dagens utflykt, enyoj!
crap
Helvetes jävla telefon jävel. Jo, min telefon har typ dött under en natt. Igår märkte jagen konstig ikon på min telefon, en telfon med ett sträck över. Det gick inte skicka i väg sms, inte ringa.. Ingen kommunikation fungerade överhuvudtaget. Annars funkade den utmärkt. Sen upptäckte jag att batteriet var lågt, trots att jag laddade den under natten. Att batteriet ska ha laddat ut under två timmar efter att den inte ens blivit använd kändes väldigt flummigt. Så jag tänkte att kontakten måste nog ha varit pajj. Satte den i en annan och den började ladda. Dock återstod problemet med den konstiga nyinflyttade ikonen som prydde min display.
Jag kom ppå mig själv att tänka tanken att den kanske sa så för att jag varit och kopplat om internetkablarna. Så jag testade ringa till Markus mobil. Men fortfarande så var det något "nätfel". Iaf så slog jag av telefonen och den funkade igen. Halleluljah. Men en stund senare var det samma sak... Nätfel. Efter en omstart var den okej igen. Så ar det hållt på hela natten och morgonen. Nu ser jag även att den är urladdad igen. Känns föga förvånande att en laddar ut när den inte ens blivit använd. Sen helt plötsligt är den fulladdad? Jasi.. Och nu piper den om slut batteri. Nu får den ta mej fan bestämma sig.
Fan vad jag blir irriterad. Det är ju så jävla typiskt. Markus mobil började rackla även hans. Alla dessa fel uppkommer ju i samma takt som garantin går ut. Så jävla fittigt. Att dom konstruerar telfoner så att dom racklar ihop i tid med att garantin går ut. Gaaaaaaaaaah
Nä, fyfan. Nu ska jag gå och invänta mitt finfrämmande!!
meningslöst
Nu är det några dagar sedan jag sist uppdaterad..
Inget nämnvärt som har hänt de senaste dagarna. Jag & Stina med barn var på stan igår och jag inhandlade lite (MYCKET) höstkläder åt Leo. På kvällen åkte vi och drack kaffe hos faster Cattis och farbror Jonny. Idag har vi bara varit hemma.. Har gjort bort lite måsten. Handlat. Lagat middag, och sen åkte vi och drack kaffe och fikade hos Emil & Johanna. Lika trevligt som alltid!
Imorgon kommer min damer hit från Pite. Det ska bli kul. Jag har inte sett Hanna på EVIGHETER. Nästan så det är pinsamt länge sen...
Vilket fruktansvärt meningslöst inlägg. Nåja, nu ska jag lägga mig och läsa och äta ett äpple. :-) Hej så länge
klädlös
Idag vaknade Leo till pappas alarm, men efter en vällingflaska hade han ro att somna om till sju. Det tycker mamma om. Så steg vi upp och jag såg till min fasa att temperaturen ute låg på 10 grader.... Jises!
Efter en inventering av Leos garderob kunde jag konstatera att vi måste åka på stan idag och fylla på med rätt storlekar och rätt årstid. För nu är ta mej fan hösten här!
Sen råkade jag beställa hem två nya mössor från Villervalla, dom är SÅ söta! :-)
Annars så är det visning ikväll, klockan 19. Då måste vi återigen fly fältet. Lite jobbigt då det är precis i tid med att Leo ska gå i säng. Nåja,vi får plåga honom en timme till. Vi ska ju till Robba & Angelika och dricka kaffe, så det ska nog gå bra :-)
Nä, nu ska jag surpla i mig kaffet och sedan snöra mig genom duschen. Det gäller att passa på då lilleman sover!
mäklarguden
Idag kom mina pojkar och slet upp mig vid 8.. Vi låg kvar i sänge och myste en LÅNG stund. När dom väl fått mig ur sängen var det Leos tur att sova en stund. Under tiden pysslade vi på och städade de sista innan visningen. Efter att alla fått i sig frukost och gjort sig i ordning åkte vi hemifrån snabbt som attan så att orkanen Leo inte hann vända upp och ner på hela lägenheten. Han har en tendens att göra det.
Iaf så mötte vi upp Angelika & Robba utanför dom och begav oss sedan till Björx, väl där mötte vi även upp mamma och pappa. Det var visning på "våran" lägenhet. Eftersom vi är i STORT behov av en större bostad kan man ju lätt bli lite köpblind. Men lägenheten fick tummen upp från alla inblandade. Och jag förälskade mig i skiten på nytt.. Det kommer bli krokodiltårar och melt down om vi inte får den. Det var ändå bra med folk på visningen men efter att jag pratat med mäklaren så var det bara ett par av dessa som var intresserade. Mer som ett reservalternativ om dom inte får ett annat boende som dom budar på. Jag ber till mälarguden, låt dom för i helvete få den andra bostaden. Amen.
Nåja, mor och far återvände hemmåt och vi andra åkte på Maxi och handlade lite smarrigheter till kvällen. Sen åkte vi till Robba & angelika och grillade. Till efterrätt åt jag och Angelika kräftor.... SÅ himmelsk gott.
Sen gick vi ner till lekparken med (små) pojkarna. Leo gungade för första gången i sitt liv. Det tyckte han var kul. En stund i varje fall :-)
Visningen på våran lägenhet hade varit lyckad. ALLA som kommit hade varit så pass intresserade att dom ha skrivit upp sig på listan. Det känns kul. Visning imorgon också.. Sen strömmar buden in... 2 mille. Nä, nu ska vi vara realistiska. Jag nöjer mig med 1 mille. :-) ho, ho
Nu ska jag däremot hoppa i säng så kanske jag hinner läsa några sidor innan jag stupar. Bye bye!
Uppdate
Iaf så hoppas och tror jag att det är någon tand på gång. Leo är inte på sitt allra charmigaste humör, han är oooooomöjlig vissa stunder på dygnet, svår att lägga, ratar all mat och tuggar frenetiskt på allt han kommer i närheten av. Man blir ganska så frustrerad då han inte har någon matlust och man får lura i honom dom få tuggor som åker in. Välling, det slukar han som vanligt..
Jag har slut på ideér.... Någon?
Annars så har dagen spenderats med att putsa, städa och måla. Sen var vi bortbjudna på middag hos Henka, Mia och Hampus. Det blev grillat och några glas rödtjut för damerna;-) Det måste vi göra om.. Med barnvakt!!
Imorgon ska vi åka på visning och ha visning. Det betyder att vi ska fly fältet. Till Tuna och Robba, Angelika. Det ska bli kul. Saknar dom så.. Är längesen vi umgicks. Vi ska iaf mysa och busa och äta kräftor.
Nä, nu ska jag snöra mig på soffan och övertala herrn om att vi ska spela lite GOW2..... Herrå!
Älskade unge
Hjärtegryn
trött
Idag startade dagen men besök på vårdcentralen. Lilla handen är i princip läkt. Så hädanefter får jag pyssla om den själv. Besöket avslutades med en present från Ann-Sofie, en av Leos sköterskor. En liten apa. Som han gillar den! :-)
Mäklaren har varit hit en vända och fotat. Under tiden var jag och Leo ute och surrade med grannarna. När jag kom in igen var han färdig och åkte. Nu väntar han bara på information från föreningen, sen ska han skriva en beskrivning innan han snör ut den på hemnet. Senast imorgon var det sagt. Håll utkik.
När mäklaren har farit upptäcker jag att alla kuddar ligger uppsnörda i ena hörnet av soffan, "Inte var det väl sådär när han fotade? Visst ställde ni till kuddarna?!" frågade jag Markus.. Till svar fick jag "Ehh.. njaaaaae. Nä" se karlar. Jag skulle nog ha övervakat det hela iaf!
Annars har jag bara tagit det lugnt. Och myst och busat med mitt hjärta. Markus jobbar mellan 14-02. Så fram till torsdag får vi klara oss utan hans underbara sällskap. Men det ska nog gå det med.
Har en massa inplanerat. Till att börja med ska Alfred och Angelika komma förbi imorgon. Efter att dom varit på förskolan. För Alfred har ju blivit stora killen som ska börja på förskolan... Vart tar tiden vägen?! :-)
Nu ska jag röjja upp här hemma. Sen ska jag gå och lägga mig och se tv i sovrummet.
Upprustning
Har varit lite frånvarande på bloggen på sistone. Men vi har haft så mycket att stå i. Varit på möten och hållit på här hemma. I alla fall så sitter numera kaklet på plats. Och det blev superfint. Så nu slipper man skämmas:-)
Har haft mor och far här sedan igår och dom har hjälpt oss. Medan karlarna har kaklat och allt som hör därtill har jag och mamma fixat och donat i resten av lägenheten.
Vi har möberat om, hängt upp nya fräscha gardiner, putsat, möblerat bort en massa saker och stationerat i princip halva vårat bohag på vinden. Jag har hunnit med att måla vattenledningarna som såg förjävliga ut. Allt man har lärt sig leva med har nu blivit fixat. Knarrande dörrar, flagnade vattenledningar, taskigt kakel... etc, etc.
Och varför?
Jo, därför att vi ska sälja. I fredags blev det på riktigt då vi skrev papper med mäklaren. Imorgon kommer han och fotograferar och lägger sedan ut den på hemnet.
Lånelöfte har vi fått och nyttboende har vi hittat ifall allt går enligt planerna. Så, från och med nu kan vi bara vänta och se... och jag som är otåligast i sverige. Nåja. Håll tummar och tår för att det här ska gå vägen:-)
Igår grillade vi oxfile till middag och det blev kvar en hel del kött. Så jag ska göra en pastasås på det. Innan det blir middagspaus ska jag dock röja undan och stuva ner massa onödiga saker i skåpar inför morgondagens fotografering. Efter maten ska jag ta tag i resten av lägenheten. Men det är i princip bara golven kvar. Och balkongen. Den måste ju se skinande ut!
Nåja, min femminutare är slut och det är dags att slita vidare. Ha en fin söndag!
Fullspäckat
Ännu en dag börjar lida mot slut. Idag har vi fått en massa saker gjort, nödvändiga saker.
Dagen började vid femsnåret även denna morgon, vi gjorde oss klara och infann oss på vårdcentralen strax baki 08. leo är verkligen ökänd på stället. När vi kom blev vi välkomnade med ett "Nämen heeeeej Leo!" av tjejen i receptionen. En av sköterskan hade till och med tagit med sig några leksaker (som han snällt fått låna av hennes Ludde). Kan bara säga att vi blir behandlade som kungligheter! När vi var färdiga kom Markus och hämtade oss och vi åkte iväg på ett möte. Sen åkte han till jobbet och vi åkte på bvc. Det var öppen mottagning och det kryllade av ungar där. Leo var i himmelriket och for runt och kände på och flirtade med dom flesta. Vi vägde och mätte honom och han följer sina kurvor perfekt.
Efter bvc-besöket kom Stina och Tuva på besök och vi bestämde oss för att åka i väg till Aronsbadet. Sagt och gjort. Eftersom vi var rätt sega i starten hann vi i princip bara ner och doppa oss i poolen innan vi var tvungen klä på oss och åka i väg på möte nummer två för dagen.
Sen åkte vi hem och vi (som i markus) började knacka kakel. Så nu är det färdigt. Imorgon ska det spacklas. På lördag eftermiddag kommer mamma och pappa. Pappa ska nämligen hjälpa oss att kakla. Som tack för hjälpen hade vi tänkt bjuda på middag, oxfilé. Dom ska övernatta så fogar vi (som i pappa) på söndag. Jag tror det kommer bli bra. Det kan iaf inte bli värre än det var.
Medan Markus har knackat kakel har vi (som i jag) städat. Med andra ord har markus skitat ner och jag har städat upp efter honom. Sen avlutade vi det hela med att bära upp allt krafs till vinden...tillsammans.
Nu finns det bara en sak kvar att göra. Nämligen hoppa i säng. För morgondagen är också fullspäckad.
Dagen rullar i gång med ett besök hos damerna på vårdcentralen. Sen väntar ännu ett möte. Efter det var planen att spendera dagen på Aronsbadet med Stina och Tuva. Sen ska jag försöka lura med mig familjen Björnfot/Larsson.
Nä hörrni. Sängen kallar. God natt
Höjden av snålhet
Idag har jag hållt igång från 05.00.
När vi kom hem från kvantumbesöket insåg jag hur mycket som står ogjort här hemma. Jag har länge tjatat på att jag måste tömma garderoberna på krafs (det väller ur grejer så fort man öppnar ett skåp, en garderob eller en dörr i det här hushållet) och bära upp i förrådet. Kaklet ser fortfarande ut som skit. Alltså det är så hemskt att jag får skämmes varje gång vi får besök, sen måste jag bortförklara det hela.
Jag har gått och stört mig på att en fågel skitit (haft bajskalas) påmin fönsterruta. Denna incident inträffade någongång under förra hösten (!). Jag trodde typ att den möglat fast.
Ja, jag satt och kollade ut och insåg hur mycket som vi skjuter upp.
I samma sekund jag är på väg att tränga bort tankarna med det sedvanliga "Jag tar tag i det där imorgon..." flög jag upp ur soffan och in i städskrubben och slet fram städredskapen. Mitt första projekt blev att putsa fönster. Vilken jävla pers. Inte fan är det konstigt att jag skjutit på det ett år. jag har fan putsat halva dagen, och än har jag sovrumsfönstret kvar. Nåja.. skiten gick bort och det var väl det väsentliga. För visst inte måste man torka fönserbrädan ute? Det är väl lite överkurs...
Att putsa fönster är ju en pers i sig, men att göra det med en liten herre som är en hack i hälarna hela tiden är ett helt projekt. Jag vet dock inte vad jag föredrar. För när han inte är en finne i röven på mig, ja då ställer han till med rackartyg. Han klättrar på allt. Idag hittade jag honom stående i lära gåvagnen. Han grinade, han var livrädd för att ramla. Petandes på allt han inte får röra. Och ett "Leo, INTE RÖRA" (med väldigt bestämd ton och allvarlig min) svarar han tillbaka med ett hånleende och fortsätter peta. Så kan han hålla på i evigheter. Sen slet han ut hela skötväskan och hittade majskroksgömman. Han har lärtde sig öppna ugnsluckan. Ja, han är helt galen. Och blir bara smartare och smartare för var dag som går.
När Markus kom hem satte jag honom på tvätten. Och när Leo vaknade åkte vi på lite hemliga uppdrag. Och vet ni vad vi kom hem med? Kakel till köket. Sen ringde jag och bokade kakelsättaren till nästa helg. Min käre far. Han är allt bra att ha.. För han kan minsann allt. Så nästa helg ska vi sätta in det nya kaklet. Jiha!
Efter middagen for jag upp på vinden för att hämta ner lite kartonger att sätta allt detta krafs som väller ut lite här och där. Längst in i förrådet stod kartongerna i en prydlig hög. Det var allt där inne som var någorlunda ordnat. Jag fick klättra på en byrå, bestiga ett berg med sop-påsar fulla med kläder, dyka under några kartonger halvfulla med skräp. Riktigt skräp. Som hör hemma på soptippen. Men som istället tar upp onödig förvaringsyta i vårat förråd. Till saken hör även att det var 50 grader varmt där uppe. Svetten rann. Under hela tiden som jag bestigit, klättrat och krypit har jag förvarat hänglåset hårt i handen. Synd bara att nycklarna gick förlorade någonstans under färden. Så efter att jag kravlat mig ut var det bara att dyka in igen. Och det var som att leta en nål i en höstack. Jag svor, svettades och kastade saker omkring mig. Men längst ner på backen, under ett skåp låg den. Halleluljah. Vårat förråd är fyllt med skräp från golv till tak. Det är lika att bränna skiten då vi flyttar.
Sen har jag rensat, rensat och rensat lite till. Sen har vi hunnit byta Leos bilbarnsstol till stol numero 2. Hallen är just nu full med prylar och kartonger som ska bäras upp till vinden. Det får dock bli imorgon.
Morgondagen lär bli lika fullspäckad som idag. Till vårdcentralen och lägga om handen, till bvc för vägning och mätning, slutföra fönsterputsningen och städningen.
På tal om rubriken.. Markus ringde och frågade mig och jag skulle tänkas behöva nå snus. Ja, jag har bara en halv dosa kvar. Så kommer han hem med en stock. Han själv fick gotta sig i Ettan medan jag fick Kronan. Jag ser lite frågande på honom och han svara "Vi måste ju spara in på någon. Vet du hur dyrt snuset har blivit?" Ha, ha.
Nä, kanske man ska hoppa i säng om man ska orka med morgondagen. Hejdå
hemlighet
Kan nu alla SNÄLLA hålla tummarna för oss? Mer än den uppmaningen kommer ni inte få.... Än så länge. Men om allt går enligt planerna. Så ska jag avslöja en hemlighet.
Morgonen startade i vanlig ordning klockan 5.. Ändå fick mamma stressa ihjäl sig innan vi äntligen kom oss i väg till vårdcentralen. Där utfördes den dagliga tvättningen och omläggningen av Leos lilla hand. Han var lika duktig som alltid. Sen gick vi på Kvantum och handlade barnmat, mjölk, äpplen och inget mer. Det kalaset slutade på 228:-. Jag höll på att svimma i kassakön. Vem har sagt att det är billigt med barnmat? Ja, men du vet en 9 kornor här, och en tia där drar lätt i väg. Nåja, nu har plutten kylen full med mat.
Nu ska jag ringa ännu ett samtal och hoppas på det bästa! Som sag, håll tummarna!!
jourcentralen...x2
Ja, igår var det dags för andra besöket på jourcentralen. Den här gången fick vi träffa en läkare (efter att vi väntat i 2 timmar) eftersom vi misstänkte infektion, men efter att ha betraktat det så tyckte han att det såg jätte bra ut. Man får som sagt räkna med att det gäggar och irriterar. Vi fick iaf ordinationen att komma in och lägga om bandaget och rengöra varje dag. Pratiskt nog ärdropin-tiderna mellan 08-09.15. När Leo sover sin förmiddagslur.. Nåja. Imorse vaknade unge herr lampinen (och hans far) vid femsnåret. Markus kunde inte hålla sig från att plocka upp honom och gosa lite. Så det var bara för mig att göra morgon där vid 05.15. Lagom glad... Nåja, efter en kaffekopp och lite nyhetsmorgon känner jag mig nästan som människa igen.
Har precis gjort Leo i ordning så nu ska jag ta tag i mig själv så vi kommer iväg i tid. Got to run, på återseende.
Jourcentralen
Igår så började vi dagen med att upptäcka att Leos blåsor hade gått sönder och var gäggiga. En söndag, så vad gör man? Jo, men ringer jourcentralen. Och det var bara att komma in mellan 13-15 så skulle dom lägga om det. Sagt & gjort. Så imorgonbitti ska vi till vc och träffa distriktsköterskan så hon får tvätta och lägga om det igen.
Leo tycks fortfarande inte bry sig om bangadet trots att det är mycket tjockare och klumpigare nu. Jag hoppas bara att det läker, fort!
I lördags så kilade jag & Leo ner på stan och mötte upp systrarna Lundqvist & Jenny. Vi spenderade en hel del eneri, pengar och TID på att kamma hem en chokladkaka.. Turen var inte på vår sida.
Vi åt langos, som inte var det minsta goda, och strosade runt. Jag & Johanna åkte till och med en karusell.. dödsångest på hög nivå vill jag lova.
Igår eftermiddag kom farfar på besök´och vi bjöd på grillad lax, quinoa och en stor, god sallad.. Så pass stor att det till och med blir kycklingsallad till middag idag :-)
Ikväll lovar jag att lägga upp lite bilder, kanske till och med en film då Leo går med läragåvagnen. Han är SÅ duktig omän det är lite skakigt, vingligt och ostabilt.
Nu ska jag gå och roa en mindre road son. På återseende!!
