Effektiv
Det har varit en bra dag på jobbet och jag smet lite tidigare... för att få vänta på bussen ute i kylan i nästan 20 minuter. Iaf så hämtade jag en mycket gladare kille på dagis idag. Igår var han i princip arg från det att jag hämtade honom till det han gick och la sig.
Iaf så tog vi (ja, Leo gick själv en bit) en promenad hem. Vi var hemma strax baki sex. Jag värmde upp lasagne till sonen och åt en kaffekopp till middag själv. När pojken var utfodrad tog vi tag i städningen.
Efter att ha dammtorkat och dammsugit lägenheten och skurat sovrummet tog vi en paus och Leo fick sitt kvällfika därefter åkte han i säng. Jag intog en till kaffekopp och avslutade städningen med att skura resten av lägenheten. Det är sådana här gånger jag glädjs över att ha en liten bostadsrätt på ynka 60 kvadratmeter. Vid städning.
Nu ska jag mysa lite med min karln innan jag ska ställa klockan och slå igen mina två blå. Två arbetsdagar kvar innan helg, SÅ efterlängtad! Imorgon åker jag dock till min frissa direkt efter jobbet, välbehövligt om nått!!
God natt på er
dödsångest
Alltså helt seriöst. I natt har jag vaknat av en.... obehaglig... känsla i magen. Eller just under revbenen. Vid halv sex var smärtan så jävla påtaglig att jag i krypande ställning tog mig till soffan. Det var ungefär i det här läget som jag övervägde om något organ brustit och jag skulle gå en mycket smärtsam, långsam död till mötes. Det var så jävla obehagligt.. Det kändes som att någon karvade i mig... Hela tiden. Det blev bara mer och mer påtagligt om jag andades... Efter 300 värktabletter så avtog det sakta, sakta.
Nåja, jag överlevde. Det är ju huvudsaken iaf.
Igår var jag och Leo som sagt på stan en sväng, jag skulle ägna mig åt lite välförtjänt shopping åt mig själv. Det blev väl inte riktigt så. Istället fick Leo polisbilen, som jag fick 10% på bara sådär ;-)
Sen fick han sig en ny tröja och ett par nya jeans från pop. Det var mer eller mindre välbehövligt eftersom i princip alla hans plagg befinner sig i tvättkorgen. Vem orkar tvätta när man kan köpa nytt?
Det var MIN shopping ;-) Ska göra ett nytt försök att hitta mig nånting till på lördag.
Min lasagne har precis blivit klar, så nu ska jag göra mig i ordning och börja åka mot jobbet.
Ha en trevlig dag!
Over
Nu har arbetshelgen nått sitt slut, lovely!
Imorgon är jag ledig och ska ta med barn och faster C på stan för lite välförtjänt shopping:-)
Dagen började helt underbart då Leo beslutade sig för att ta sovmorgon till efter 7. Vi steg upp och han hjälpt mig med att diska. Sen hjälpte han mig med att dammsuga. Han går framför och håller i. När han inte gör det, så sitter han på dammsugaren och "brummar". Eller så är han jävlig och stänger av eller drar ur sladden. Det tog ungefär dubbelt så lång tid som vanligt.
Han har varit på strålande humör hela morgonen.
Måste bara berätta att det är så häftigt att han har börjat göra saker på låtsas. Till exempel så tvättar han händerna i sitt kök under kranen och gör ljud för att illustrera en vattenstråle. Idag så drog vi ut köket och använde det som en kiosk. Jag gav honom en låtsas bulla som han, döm till min förvåning, låtsades äta. Jag blev så paff... Och så där fortsatte vi. Och han gav mig en låtsas kaka. Helt sjukt vilken fantasi dom har trots att dom är så små.
Nå, nu ska jag surfa vidare innan jag sluter min två blå!
Hur kommer det sig....?
Leo har från födseln varit en lite morgonmänniska, han har dessutom lyckats förvandla sin mor till morgonmänniska.
Fast ibland startar morgonen på tok för tidigt. Är klockan före 06 är jag som ett kolli. Iaf så startar en vanlig morgon mellan 06-06.30. Han hade en period då han sov till 07.30-08. Igår sov han till efter 07 och en gnista hopp tändes omedelbart och jag var tvär säker på att trenden med (för)tidiga mornar skulle vara ett minne blott.
Tji fick jag. Trots att han somnat sent vaknade han före 6. Han hämtade lite leksaker till sängen och jag kunde slumra medan han lekte. Så fort jag la igen ögonen hördes ett "mamma?" sen pussade han på mig. Sötnosen min. Till halv sju hann han bajsa, så markus fick nöjet att byta bajsblöja så fort han kom genom dörren. Sen kröp han ner med oss och vi hade lite efterlängtat morgonmys hela familjen.
Jag och Leo tog en promenad till dagis och väl där hade han inte ens tid att säga hejdå. Fast det har han ju aldrig.. Jag hann hem en sväng innan jag mötte upp Elin på stan för en lunch innan vi åkte vidare till Boden. Vi har varit och gästspelat i boden, det har väl gått relativt bra trots allt. När jag kom hem hann jag i princip bara vinka av min man..
Jag har spenderat kvällen med laptopen i knät och hittat lite välbehövlig shopping. Jag har ingått en liten pakt med mig själv om att jag varje månad ska besöka Hafva och köpa med mig något. En affär har i Luleå som har unika, rejäla, charmiga leksaker till bra priser.
Men jag har lite beslutsångest... Vilken av dessa ska få flytta in i Leos leksakssamling?!?! Kom igen och hjälp mig...
Ambulansen
...... eller polisbilen?
Båda har avtagbart tak och fyra gubbar. Men visst är dom to-die-for..
Nä, bäst jag surfar vidare... I det här tempot är jag pank vid midnatt. Hoho...
God natt
Kors i taket
Efter månader av totaltystnad bjuder jag här på det tredje (!) inlägget för dagen. Kanske har lusten kommit tillbaka? Eller så har jag bara haft bortskämt mycket tid över? Nåja, what ever. Lika bra att smida medan järnet är varmt känner jag.
Sedan sist har jag utnyttjat min sista energi på hemmet. Igår lyckades jag, på något oförklarligt sätt, tvätta (näääästan allt) och dammtorka över allt. Att veta att jag har golven ogjorda och tvättkorgen halvfull gör mig verkligen galen. Jag hatar att ha saker liggande. Det är sånt jag verkligen inte kan ignorera... Sånna saker ligger och gnager i huvudet på mig. Efter att jag tagit golven, fick sig badrummet en riktig genomkörare och slutligen även soffan. Och tvättkorgen ekar tom. Härligt. Jag känner mig nöjd...
Hur som haver kollar jag tillbaka och inser att det är sjuuuukt länge sedan jag uppdaterade med bilder på prinsen.
Krigsskadan har han fått när han drog en vurpa på garaget när han skruvade i bilen och landade rakt på näsan.. Nu har dock skorpan släppt (förmodligen allt snor som han utsöndrat de senaste dagarna).
Nu ska jag sova, imrogon ska jag till Boden och jobba en sväng. Så det blir dagis för liten och Markus får äntligen sova ordentligt. Han kan inte ha skra´pat ihop många timmars sömn dessa dagar...
God natt.
antik
Jag bara måste visa vårat senaste fynd som vi fick med oss hem från byn i helgen. Det är en gungstol till Leo, som markus hade när han var lite. Frågan är om vi ska måla om den... eller om den får vara som den är. Jag tycker det är lite charmigt när den är sliten. Den har ju faktiskt 27 år på nacken. Turtulesklistermärken ska dock bort...
Men visst är den söt?
I sina ägor har ju Leo även min gamla gunghäst som min morfar snickarade ihop till mig när jag var liten. Den har jag dock målat om eftersom den var i furu... Och det mina damer och herrar är jag allergisk mot.
Jag lovar, han har modernare leksaker också... Som inte har gått i arv :-)
Behöver jag säga att vårat vardagsrum i våran tvårummare svämmar över??????
feberfri
Jag kan säga som så att gårdagen var minst sagt tung. Det var grin och gnäll om vartannat. Att jag hade en sambo i sovrummet som ville sova efter en jobbnatt gjorde inte dagen lättare. På eftermiddagen gick musten ur mig och jag var mer död än levande... Mot kvällskvisten, ungefär en halvtimme innan läggdags började Leo visa sitt rätta, glada, härliga jag.
Leo fick sin första barnpizza, den var väl sådär enligt hans tycke, mammas oliver därmot det var en riktig favorit!
Sen pratade han med mormor i telefon och när han surrat om allt och ingenting så sa han "hej do mommo". Det var en stolt mormor i andra sidan luren :-)
Idag däremot började dagen med sovmorgon till kvart över sju. Jag känner mig full av energi och Leo är på sitt allra bästa humör och feberfri. Hallluljah! Så imorgon ska han på dagis och jag ska åka till Boden och jobba en sväng.
På tal om Leo så har han börjat prata jätte mycket och han förstår allt man säger. Han svarar en alltid med ett "näää" eller "aaah".
Han har fått ett kök som han tillbringar mesta tiden i. Han pysslar på med disken, med att laga mat eller ladda tvättmaskinen full i saker. Han tvättar händerna i kranan och låtsas att det kommer vatten genom att låta "sccch" (precis som han låter på pottan när det ska kissas).
Han är en riktig härmapa. Markus klappade mig på rumpan häromdagen när jag stod och lagade mat, vems händer var där direkt efter tror ni? Han försöker härma allt man säger.
I helgen när vi var i byn bet hunden på ett vedträ, vem tror ni är nästa som ligger på knä och biter på vedträt om inte Mister....
Han älskar verkligen dagis och skiner som en sol när vi kommer dit. När vi ska hem däremot är det inte alltid lika roligt... Idag när jag konstaterat att han var feberfri råkade jag i all hast säga att vi kunde åka på dagis. Han flög upp med ett "aaaaaaaaah" och in i hallen och hämtade skorna. Jag var inte lika populär när jag förklarade att vi skulle dit imorgon, inte idag. :-)
Nu ska jag däremot skynda mig in i duschen medan Leo sover. God morgon!
Orättvist
Livet rullar på och jag och markus turas om att vabba, nja så känns det iaf. Förra veckan hade Leo magsjuka och sket 17 (!) gånger på EN dag. Efter en massa majsvälling, vätskeersättning och potatis med smör hämtade han sig och fick vara på dagis¨på fredag. Igår när vi hämtade hem honom var han både snorig och hostig. Det har under natten förvandlats till feber, förkylning och en hosta from hell som har hållt oss båda vaken med jämna mellanrum under natten. Så han fick bli hemma med mamma idag. Det känns så grymt orättvist... Stackars min lilleman. Jag hoppas han snart är på fötterna igen.
Annars rullar livet på som vanligt. Det gället att ta vara på de dagar vi alla tre är lediga. Helgen har spenderats i byn. Alla syskon var där och vi åkte skoter och grillade. Leo skrek som en stucken gris hela utevistelsen egentligen och sov som en stock i kälken under skoterfärderna. Han är lite för liten för att uppskatta att sitta runt en eld och grilla.
Nu hade jag tänkt ta tag i hemmets förfall i väntan på att Leo vaknar!
osammanhängande
Jag känner att bloggen inte är prio ett i vardagen längre. Med två heltidsjobb, alla vardagens onda måsten så ligger familjemys högst upp på listan.
I helgen däremot så är Leo hos sin mormor och morfar och jag och Markus jobbar. Markus har morgonskiftet mellan 6-18 och själv jobbar jag 13-22. Så idag kom mormor och morfar och hämtade upp oss, skjutsade mig till jobbet och sen tog dom med lillprinsen till Piteå. Jag har ringt hela TVÅ gånger (emot mina principer) och kollat läget och Leo hade, som förväntat, skött sig exemplariskt.
På tal om lillprinsen har han blivit så oerhört stor. Han förstår det mesta man säger. Han vet vart man borstar tänderna, när han har bajsat klart går han till toaletten för att få blöjan bytt. När han har ätit klart så klättrar han upp på toalettstolen och håller handen under tvålpumpen, han får lite tvål och kan få tvåla in händer (mer eller mindre) själv. När man frågar om han är trött, och han är det, går han självmant till sängen. Börjar det vankas mattider så går han till köket och säger "äta", är han törstig så går han till diskbänken och pekar mot kranen och säger "dricka".
När man frågar om han är stark så knyter han händerna och tar i så han skakar:-), han vet vart magen, näsan, munnen, händerna, fötterna, huvudet och ögat (öjat) är.
Gör han illa sig tar han sig ofta där det gjorde ont och säger "aj". Alternativt så slår han sig själv och skriker "aj". :-)
Det har dessutom kommit en hel del nya ord på slutet!
Han är i en riktigt härligt ålder :-)
Kamerasladden är hittad med nu är båda kamerorna utan batteri så det blir inga bilder idag heller!
Det kommer kännas minst sagt konstigt att inte vakna upp till Leo ljuva stämma. Oftast som alltid vaknar jag av att han står i sängen och ropar "hoppa, hoppa, hoppa" och hoppar runt i sängen. Kan man bli annat än glad då?!
Iaf så är hemmet städat, tvätten är vikt, tvättkorgen är tom... Dvs jag kommer inte ha ett juta att göra här hemma. Ska jobba lite innan jag går i sängen, sen åker jag nog in lite tidigare imorgon och gör klart det sista mf för januari.
Sen åker markus och hämtar hem pojken imorgon när han slutar jobba! Så dagsordningen är återställd på måndagmorgon:-) Då väntar en familjedag. Sorhandling står på schemat och inte så mycket mer!
Det blev ett väldigt osammanhängande inlägg om allt och ingenting. Men det får ni ta! :-)
Nu ska jag jobba lite och sedan ställa alarmet på en behaglig tid. Sedan man fick barn har jag blivit lite mer av en morgonmänniska än en kvällmänniska och jag har lite dåligt samvete om jag sover längre än till nio!
Nåja, god natt :-)
Tips
Vet någon vänlig själ av antingen en foundation eller ett ganska täckande puder som håller hela dagen?
Jag ursäktar den dåliga uppdateringar och lovar att återkomma med en full rapport efter helgen. :-)
Det är därför...
Nu ska jag berätta för er varför jag gillar småstadslivet.
Idag har det, kan omöjligt ha undgått någon, varit lite, just bara lite, blåsigt. Det här påpekade min man när jag och Leo vaknade klockan 05.25. Vi klev upp och jag gluttade ut genom fönstret och skrattade lite och tänkte "storm in my ass".
Jag skulle infinna mig på dagis vid 8 snåret och på busshållplatsen en kvart senare för att ta bussen ut till jobbet och förgylla morgonmötet.
Eftersom det pratades om storm tänkte jag att vi skulle gå 5 minuter tidigare än vanligt. Vi klädde på oss lyckligt, ovetande om vad som väntade oss. Ungefär 20 meter från dörren upptäckte jag mitt misstag. Då både jag och vagnen flög i väg kors och tvärs. Vi (JAG) kämpade i motvind, till stan gick det rätt så bra. Resten av vägen, som går nere vid älven gick mindre bra. Det kändes som jag släpade en större husvagn bakom mig, vissa stunder stod jag still fast jag sprang med benen, jag besteg snödrivor stora som berg. Tillsist kom jag fram, 45 (!) minuter senare. Det var bara att lämna av grabben och springa mot stan igen. Jag hann till jobbet och allt var frid och fröjd. Vid elva tiden fick jag skjuts in till stan med Elin, vi hämtade lite varor och så hoppade släppte hon av mig på Leos dagis.
På bara några timmar har vindarna tilltagit desstomer, snödrivorna var nu av största lag. Parkerad, vid en busshållsplats precis utanför Leos dagis, stod det en liten minibuss. Mer som en bilbuss ni vet som det står "närlinjen" på. Jag knackar på och möts av en trevlig herre. Jag frågar om man får åka med och absolut får jag det. Jag sneglar på barnvagnen och frågar om det är okej att ta ombord den och absolut fick jag till svar. Han kommer till och med och hjälper mig bära in den. Jag förklarar att jag ska av någonstans i stan, när Östermalm. Det är min luckyday för han ska nämligen till Östermalm. Jag åker med och vi surrar om allt mellan himmel och jord och skrattar åt kämpande barnvagnskörare, cyklister, fastkörda bilister och all kaos omkring oss. Vi har det gott i värmen. Vi började närma oss Östermalm och han frågar vart jag ska av, jag förklarar vart jag bor och säger att han kan stanna på lämpligaste bussplats. Han kör vidare. Jag pekar på huset och han kör in på gården och jag får skjuts ända fram till porten. Jag kollar lite undrande, men självklart tacksamt på honom och han säger:"Ja, vi skapar en busshållsplats här tänkte jag".
Det gjorde verkligen min dag. Folk här uppe är så ärliga. Omtänksamma. Man är en person, inte bara en i mängden. Nä, vettni, jag gillar småstadslivet... just därför. Därför att här bryr man sig och värnar om varandra.
Bion i Piteå blev inställd. Jag hoppas vi bokar om snart, för jag var SÅ taggad! Istället fixade Markus en biokväll här hemma. Med Johan Falk och chips, choklad, läsk och godis. Det var mysigt. :-)
Nu ska jag fortsätta kvällen med dom desperata hemmafruarna och Grey's. Och vet ni? Jag är LEDIG imorgon, yippie! So long peepz!
Sömn
Dagens funderingar och konstaterande handlar om Sömn. Det sägs att sömn är livsviktigt. Förr, i mina unga glänsande dagar, trodde jag att jag skulle dö om jag inte skrapade ihop minst 12 timmars sömn under natten (och halva dagen). Jag sov länge och gärna. Jag somnade efter skolan/jobbet mitt på dagen, jag somnade tidigt och sov länge, ibland in på eftermiddagen. Till och med så pass att jag hade ro att somna om vi åkte bort till någon. Förut ansåg jag att kliva upp före 08 var både omänskligt och omöjligt.
Idag, 13 månder efter mitt första (av FYRA planerade) barn tittat ut kan jag konstatera att mitt sovschema ser lite annorlunda ut.
Jag sover aldrig längre än till 9, då har man ju sovit bort halva dagen. Jag sover nästintill aldrig 8 timmar under natten. Om jag skrapar ihop 5-7 timmar är jag rätt nöjd och belåten. Jag kommer aldrig i säng i tid, eftersom det är min egentid, tid utan varken barn eller jobb.
Hur gör egentligen folk? Hur hinner folk med sig själv och framförallt sin familj efter alla onda måsten såsom jobb, dagistider, handling, middagsplanering, städning, tvättning osv.. Min räddning har blivit att jag prioriterar bort sömnen. Jag klarar mig och överlever på mina få timmar... så länge jag inte sätter mig ner och känner efter. Men, det kan ju omöjligt hålla i längden..
Iaf så har jag en ledig dag att se framemot imorgon, bortsett från ett assmöte på jobbet på morgonen. Då ska jag bara njuta av min lillkille. På kvällen ska vi åka till Piteå och lämna Leo hos mormor och morfar sen ska vi gå och se Avatar på 3D med Robba och Geka. På torsdag jobbar jag ett kort pass, men ska se efter om jag kan få bort det. Det känns lite överkurs att jobba 6 av 7 dagar denna vecka.
Nä, städning var det. Sen blir det att stressa iväg till jobbet!
Hektisk
Dagen har varit minst sagt hektiskt. Imorse vaknade jag av stanken i sovrummet, jag hade en kille brevid mig som hade ett släppt ett lass... ja, killen till vänster om mig, Leo alltså. Mitt alarm ringde precis i samma veva. Så jag och Leo klev upp, han fick en ny blöja och en vällingflaska och sen skickade jag i säng han igen.
Jag skulle ju sluta halv två idag, men försöka komma mig i väg så jag hann med bussen som gick strax före halv två. Jag kom i väg lite segt och missade bussjäveln med en minut. Jag såg den köra vidare... arg var jag. Jag satt ute i kylan och väntade på nästa buss som gick 25 minuter senare. Vilket gjorde att jag var 18 minuter sen när jag kom till dagis. När jag kom dit så vägrade Leo samarbeta, han ville verkligen inte hem. Så fort jag kom in sprang han i väg och när jag fick tag i han så sparkade, slog och skrek han. Han skulle minsann INTE hem. Innan jag fått på Leo kläderna var jag helt plötsligt 40 minuter sen. Klokt nog avbokade jag mäklarbesöket. Istället sprang jag till bvc, och i sista sekunden anlände vi, i precis rättan tid och Leo fick sista dosen vaccin mot svinisen.
Det avbokade mötet gav mig ju helt plötsligt en tidsvinst på några minuter. Jag var tvungen att handla inför middagen. Mamma skulle komma och göra håret hos Johanna så pappa skulle komma hit och jag skulle bjuda han på middag. Men både mitt och markus bankomatkort var i markus ägor på jobbet. Dessutom var han själv och kunde inte komma med ett. I kontanter hade jag bara en tia, och för att vara ärlig så gör det ju ingen middag.
När pappa kom beställde vi pizza, en grekisk pizza och en pepperoni. Den grekiska pizzan med tomatsås, ost, fetaost, oliver, rödlök, paprika och tzatsiki var svårslagen. Det var faktiskt den godaste pizza jag har ätit på länge.
Slutet gott allting gott.
Imorgon lämnar Markus Leo på dagis och jag hämtar upp honom vid 14 snåret. Sen mina damer och herrar har vi en hel helg tillsammans. Det längtar jag efter! Det känns som att det var år och dagar sedan vi hade lite egentid hela familjen. Vi ska njuta och mysa och kalasa!
Nu ska jag hoppa i duschen.
Dagis
Då var vi inne på Leos andra, och sista inskolningvecka. I veckan är han där mellan 8.30-14.00. Igår lämnade jag honom på morgonen och traskade sedan till gymmet, det var grymt skönt! Jag väckte Markus, som hade jobbat natt och vi åkte iväg och skulle hämta hem våran kille... Men han hade minsann andra planer. För han skulle i varje fall INTE hem.
I natt har han varit rätt orolig och varit vaken mellan 3.13-4.20. Sen fick han sova med oss, och jag vaknade strax efter sju av att han låg och surrade med mig och pillade mig i munnen. Med tanke på natten så hade vi tänkt ha han hemma idag eftersom Markus ändå är ledig, men samtidigt så var han full av energi och verkade inte det minsta tagen av snorigheten så han fick åka till dagis. Och glad hade han blivit när Markus lämnade honom.
Nu måste jag däremot börja klä på mig och åka mot jobbet. Vi hörs!
Leolös
Idag började dagen tidigt eftersom Leo skulle vara på dagis redan halv nio för att vara med och äta frukost. Men eftersom han just ätit välling så åt han inte vidare värst mycket. Men en macka och lite gröt fick han minsann i sig.
Eftersom det gick så bra åkte vi därifrån idag och kom igen vid 12. Då låg han och sov ute i vagnen. Hon hade bara lagt ner han i vagnen och då hade han somnat! Allt hade iaf gått jätte bra och han hade målat en teckning och kramat och pussat på alla barn. Man blir så stolt när han är så himla duktig våra storkille!!
Imorgon ska vi köra på samma pass, 8.30-12. Undertiden Leo är på dagis ska jag passa på att göra stan! Jag fick en vääääääääldigt bra lön, minst sagt. Det är alltid kul! Så Leo ska få sig lite välbehövliga dagis och ute kläder.
Nu ska jag däremot börja rulla mot jobbet. Vi hörs!
standby
Vi är ganska precis hemkomna från dag nummer 3 på dagis. Idag var hela barngruppen inne när vi kom för att Leo skulle bekanta sig med barnen. Vi hann nästan inte av med kläderna så varhan i fullfart med att leka med dom andra barnen. Leo kollade inte ens åt vårat håll, så Barbro tyckte att vi skulle säga hejdå till Leo och gå och sätta oss i fikarummet på standby. Ifall det skulle bli något skulle hon komma och hämta oss. När vi sa hejdå var han i fullfärd med att leka med dom andra barnen i skeppet. Så han kollade bara på oss och vinkade. Och mer än så brydde han sig inte om att vi gick!
Där satt vi och surrade med ett annat föräldrapar i ganska samma ålder. Två timmar och ganska många kaffekoppar senare var det dags att åka hem. Det hade gått strålande och alla stora flickor hade varit så mån om att se efter det nya tillskottet. Han hade lekt, dansat och åkt rutschkana inne, sen hade dom klätt på sig och gått ut. I bilen så somnade han på stört och han vaknade inte när jag plockade ut honom, eller klädde av han alla ytterkläder och underställ. Snacka om trött!!
Imorgon är det en ny dag och då ska han äta frukost, vila och kanske även äta lunch där. Spännande! På fredag likaså, men då ska vi även lämna han där en stund. Då hade jag tänkt springa i väg på stan och köpa lite dagiskläder.. Han behöver några par byxor, några par tröjor, ullstrumpor (eftersom vanliga halksockar kyler ned fötterna) och ett par tunna ullvantar att ha under väntarna. Ja, ni förstår det är en heldjungel. Men huvdsaken är ju att han inte fryser på dagis :-)
Nu ska jag surfa vidare innan det är dags att åka till jobbet. Jobb mellan 15-22 idag!
insikter
Idag har jag kommit fram till följande.
Jag har upptäkt tradera idag, vilka fynd man kan hitta! Jag har blivit användare och förmodligen blir jag just lite fattigare när jag har fått fart på sidan. :-) Det var dagens to-do. Nu till dagens do-not-do:
Noppa ögonbrynen när man är stressad. Imorse var jag just lite stressad och tänkte bara ansa brynen innan vi skulle åka i väg. Att jag dessutom hade en son som rev halva badrumsinredningen och en man som ville komma åt toaletten gjorde inte saken enklare. Jag gick till dagis ett halvt ögonbryn fattigare. Jag ser verkligen inte klok ut.... Även fast jag målar brynen.... Kul. Nä.
Nu ska jag faktiskt släcka ner, imorgon är det dagis halva dagen sen hem och inta lite lunch och ladda om för jobb 15-22. Sen jobbar jag kortpass på torsdag (16-19.30) sen är det helg. Fast då går markus på sin natthelg. Han går på fredag klockan 18 och går av måndagmorgon klockan 06.00.
God natt!
Dagis
Känner mig nästan tvingad att skriva.
Idag är det Dagen, som vi har längtat efter, men samtidigt fasat för. Han har haft sin första dag på dagis. Lilleman har helt plötsligt gått och blivit stora killen. Jag har liksom inte tänkt allt för mycket på att Leo ska börja dagis. Men idag när hon gick runt och visade oss avdelningen och jag såg en hylla i hallen, en hylla i badrummet med tillhörande handduk och en matstol märkte med Leos namn slog det mig att det kommer vara någon annan som ser till att han tvättar och torkar händerna på honom, någon annan som matar honom, som klär på han och som tröstar när han är ledsen. Då måste jag erkänna att det gjorde lite, lite, lite ont i mammahjärtat. Men det ska nog gå bra.
Förskolan var jättefin med ett superfin utegård. Pedagogerna var mysiga och underbara, precis som dom ska vara. Leo var i extas och sprang mest runt runt mellan rummen och visste inte riktigt vart han skulle ta vägen. Medan vi var där var alla barn ute och lekte, och Leo fick bekanta sig med miljön och fröken i lugn och ro. Det sprutade tårar när vi skulle åka därifrån.. Det är ett ganska bra betyg va?
Imorgon ska vi vara där samma tid och vara ungefär lika länge. Imorgon kommer dock något fler barn vara inne och på onsdag är det meningen att han ska möta hela barnaskaran. Och att vi även ska gå bort och fika i allrummet och lämna kvar Leo.
På torsdag är tanken att han ska vara med och äta frukost. Möjligtvis att vi vinkar av honom och lämnar honom någon timme i fall allt går smärtfritt. På fredag ska han vara från tidig morgon och äta frukost, vara med på fruktstund, sova och äta lunch. Det ska bli spännanade. Sen får vi se om det blir en andra inskolningsvecka!
Nu måste jag gå och sova om jag ska orka upp imorgon!!
sjukdomar
Idag är vi lite krassliga i familjen. Iaf jag och Leo. Förutom en förkylning och en helt igentäppt näsa befarar jag att Leo har magnetsjukan. Jo, jag ska berätta lite mer. Våran son gillar att klättra och han gör det både mycket och bra. Det går numera inte att gömma något på köksbordet, han klättrar bara upp för sin stol och över till bordet. Och nu har den lilla geniungen kommit på att man faktiskt kan flytta runt på stolen och ta sig upp lite här och där. När jag varit på toa så har Leo under tiden skjutit stolen till kylskåpet, klättrat upp och... ja, nu saknas två magneter.
Jag har letat förbryllt över hela lägenheten, men utan lycka.. dessvärre. Imorse fick jag även disikera en bajsblöja, nada. Den är borta. Antingen ligger dom och skumpar runt i hans mage, föga troligt, då jag har försökt fästa han vid både kyl, frys och duskmaskin utan lycka. Eller så ligger den välgömd under någon oflyttbar möbel.
Jag fortsätter studera bajs.
Till min egen diagnos.. UVI. Det har smugit sig på och jag har ignorerat det.. till den grad att jag verkligenhet absolut aldrig vill besöka toaletten längre. Min man säger att jag ska drcka tranbärsjuice.. Men allvarligt talat tror jag inte att det har någon effekt då det liksom redan har brutit ut. Eftersom inte det här är min första UVI, utan snarare kanske min 10:onde i ledet, så rotade jag igenom mitt medicinskåp. Där hittade jag något som hette Heracillin. Efter att ha googlat upp det både på fass.se och på vårdguiden.se kan jag konstatera att det är ett sorts pencillin. Användningsområdet var väldigt vagt... Hud, lungor, skelett, led och mjukdelar. Kan man räkna in mig till den kategorin? Kommer ihåg att jag fick en hel del pencilliner och piller under graviditeten i förebyggande syfte mot infetioner. Men receptet är utskrivet i juli -09 dvs då jag var ickegravid. Så jag forskar vidare här i bloggen och inser att det är till mina hudutslag... Med andra ord hjälper dom kanske inte mot min UVI... Kan man dö av att göra ett försök? Fömodligen inte. Men jag tror jag ringer vc och försöker få ett recept utan att beöva kissa i en burk. Efter 10 gånger borde jag väl räknas som rutinerad. Jag VET ju vad det är.
Nä, nu ringer jag.
Veckan
Leo har tagit en lunchvila och Markus är på garaget och kollar vad det är för fel med bilen. Jag själv sitter och njuter av lite lugn och ro såhär på morgonkvisten.
Idag var planen att ta en långpromenad tills jag upptäckte att temperaturen mäter 18minusgrader. Nej tack.
Min andra tanke var gymmet. Men då prioriterade min man bilen framför min form. Det kanske jag ska ta som en komplimang...eller? Haha
Summan av kardemumman var alltså att vi håller oss på hemmaplan idag också.... Långtråkigt!
Iaf så ser veckan ut så här
Måndag - Onsdag: Markus jobbar 13-22.
Torsdag: Jag jobbar 14-22
Fredag: Jag jobbar 12-22
Lördag - Söndag: Markus jobbar 6-18.
Det här med tid tillsammans, det är överskattat va...
Och på måndag börjar inskolningen.... spännande!!!
Nåja, nu ska jag lägga mig brevid min lillkille och sova en stund.
