Bitter
Jag måste erkänna - denna måndagmorgon är jag verkligen bitterheten själv.
All jul och nyårs hets är över, och vi har återigen kastats in i den bittra verklighet vi lever i.
Igår hann jag inte annat än komma in genom dörren när jag får förklarat att biljjäveln måste in på verkstan. Den är trasig.. Motorlampan lyser, bilen luktar konstigt och låter konstigt. Nja, något i den stilen i varje fall. I ärlighetens namn slutade jag lyssna efter att Markus konstaterat att biljäveln var trasig. Jag skiter fullständigt i hur.. Jonny hade i varje fall sagt: "Jag skulle inte köra en meter med den där" Great. Verkligen. Super. Jävla. Bra.
Så liksom kommer verkligheten och biter en i arslet.
Nå, 2009 avslutades i feber och förkylning. 2010 drar igång med lite bilproblematik. Precis som det ska vara då.
Nu ska jag inta lite frukost och väcka Leo, tvinga i han lite frukost sen ska vi styra kosan mot Folktandvården. Vi får hoppas att Leo ger fan i att bita tandsköterskan. Håll tummarna!
/L
Julkrönika
Det här inlägget är helt och hållet tillägnat Leos farmor. Så titta och njut!
Jag beundrar alla fina julklappar....
......tjuvöppnar när jag tror att ingen ser (observera hans vänstra hand som är i fullfärd att slita upp paketet)
En liten pausvila... det tar på krafterna att tjuvöppna paket!
Om jag ber riktigt snällt då? Får jag öppna? Näää?
Så äntligen kommer denna efterlängtade jultomte... Så här glad blir jag då.
Jahapp, när är det min tur? Dom andra har ju redan börjat öppna.... Hallå?
Äntligen blev det min tur...
Tack, tack tomten.
Det här ser ut som en....bok..
Japp, det är med all säkerhet en bok..
Mäh! Titta.. det är ju en bok om mig!!!
Dagisplats
Här har ni Leos dagis. Där kommer han skolas in den 11/1. Helt underbart va?! Jag har en BRA magkänsla. Jag måste även dela ut dagen, kanske också veckans, ros till kvinnan på BUN som har varit en stor hjälp. Efter att ha stått i kö i en vecka så ringde jag henne och funderade hur mitt ärende gick och förklarade att jag fått en heltidstjänst. Sedan dess har jag fått samtal där vi diskuterat igenom olika alternativ och här har vi nu resultatet. Idag ringde hon och meddelande att vi har fått en plats! Det ser verkligen jätte mysigt ut.
Nu vaknade däremot Leo. Tjing!
Jag säger upp mig.
Unga herr Lampinen vaknade klockan 06.00. Jag var trött, han var om möjligt ännu tröttare. Så efter lite välling fick han hoppa i säng igen strax före 07. Själv hoppade jag i duschen och käkade frukost. So far so good (även om jag var trött). Jag fick väcka Leo vid halv tio, han käkade leverpastejmackor och drack mjölk. Jag kikade ut och konstaterade att det hade kommit MYCKET snö och att det fortfarande vräkte ner.
Dilemma nummer två var om jag skulle ta våran gå-på-stan-vagn eller pulkan. Slutligen bestämde jag mig för pulkan, det var väl kanske det klokaste valet eftersom det inte var plogat just någon stanns. Stressad till tusen eftersom vi redan, inte ens halvvägs var sen. Jag blev ju inte direkt mindre stressad av att Leo inte alls var speciellt sugen på att åka vagn utan bara kastade sig av hela tiden. Där ett tag bar jag ungen, drog pulkan lastad till både bredden och höjden. Så välter den. Och innan jag märkte det. Jag fick springa tillbaka och plocka upp alla ting. Jag spände fast Leo och sprang. Med Leo grinande skrikande likt en hysterisk illbatting! Tillsist kom vi fram, 15 minuter efter avtalad tid. Och jag väntade och väntade. När klockan var 11.15 kom våran bvcsköterska ut och frågade vart vi skulle. På 1års-kontroll svarade jag glatt. Fast läkaren är ju bara här på tisdagar tyckte hon. Eftersom jag var bombsäker på att det var den 21 så gick hon och kollade upp det. Jo, visst var det den 21 men vi skulle inte vara på bvc utan på vc för återbesök angående öronen. Jahapp, typiskt. Så jag sprang över och förklarade mitt missförstånd. Men dom var så trevliga, förstående och hjälpsamma att vi fick komma in iaf. Läkaren kunde åter igen konstatera dubbelsidig öroninflammation. Till saken hör att jag har varit in med honom för inte allt för länge sedan för att jag var säker på att han hade öroninflammation igen. Läkaren var så nonchalant och vägrade kolla honom i öronen, för han var minsann säker, av hans allmäntillstånd att döma, att det inte var tal om någon öroninflammation.
Iaf så fick vi en pencillinkur utskriven som han den här gången ska äta i 10 dagar. Och återbesök i februari och om det då fortfarande är tal o öroninflammation ska vi få en remiss till sunderbyn.
Två timmar senare var vi påväg hem med en trött och hungrig son, denna gång i bilen. Markus fick komma och skjutsa hem oss.
Jag är trött och helt slut i kropp och själ... Totalt energilös, orklös. Att åka och jobba om två timmar känns så där motiverande. Nu ska jag ta en stadig kaffekopp och kanske plåga er med några till inlägg! Det har ju hänt en del på sistone :-)
Man ska inte ropa hej.
Det har jag fått uppleva i två scenarion de senaste dagarna.
Ex nummer 1. Jag skröt för Stina hur duktig Leo var på att inte pilla på allt han inte får och slita upp alla obarnsäkrade skåp. Igår drog illbattingen fram likt en orkan och rev med sig det mesta av inredningen. Skåpen plundrades, stolar bestegs (och ramlades ner för), ett martiniglas gick i krasch, bokhyllan bestals på en hel del böcker... Ja ni förstår. Leo hade bara sovit en sisådär 45 minuter under dagen och när tröttheten kom krypande så började han göra hyss.
Ex nummer 2. Jag och mamma pratade om att han dregglade mycket och jag kontrade med att "han spyr ju i varje fall inte längre". Det tog väl 5 minuter innan han spyr upp en banan över finskjortan.
I natt gick jag och la mig, jag hann i princip bara lägga ner boken släcka lampan och somna när jag väcks av ett ljud "blaff". Jag tänder lampan för att se vad som är på gång i spjälsängen. Leo ställer sig upp och kräks. Han lyckades kräka ner sig själv, sängen och halva rummet. Så jag fick väcka mamma och byta på Leo, byta i sängen och skura upp. Leo var lika glad i hågen som alltid. Vi hinner bara somna om innan nästa kräkkalas går av stapeln. Turligt nog bara det bara efterkänningar efter det tidigare utbrottet. Det räckte med att byta underlakanet. Efter det har vi fått nattefrid.
Idag är han dock som vanligt. Pigg och glad. Leker och springer och framförallt äter. Därför har jag mina aningar om att det inte är magsjuka. Mera en bad reaction av ekvationen välling och slemhosta.
Nåja, vi hoppas på en fortsatt fri kräkförmiddag. Isf ska vi in till stan och käka lunch med Verran. Hej så länge!
Piteå
Hello!
Sitter i skrivande stund hos mor och far, kände att vi var tvungen att fly undan storstadstressen ;-).
Igår var vi och stoltserade med honom på mormors jobb, på mormors begäran. Sen tog vi en promenad hem.
På kvällen firade vi världens finaste Rasmus som blev hela 5 år. Kan ni tänka er. Jag kommer såväl ihåg när min syster ringde, på en kemilektion på gymnasiet, och berättade att jag hade blivit moster åt världens finaste lilla kille.
Hans respons till presenten var, "Åh titta mamma, jag fick den här som jag ville ha". Han var HEEEEEL nöjd!
Hittills har vi hunnit ha över Linda och Spike på en morgonkaffe, och en playdate för hund och barn. Dom hade väldans roligt tillsammans och jag och Linda fick ta igen lite förlorad tid. Vi har precis vinkat av dom, Leo ligger i sängen och surrar sig till sömns. Efter vila och lunch ska vi gå ut och göra, i varje fall ett försök, till att skotta gården.
Man måste ju jobba ihop till bröfödan. :-) Mamma skulle ha julmiddag på jobbet och åka och träna direkt efter, så henne ser vi inte till förrän i kväll någongång.
Nu ska jag gå och skala potatis för att försöka ha middag på bordet när pappa kommer från jobbet. Lite kan man väl anstränga sig?? En skottad uppfart och middag på bordet.... Jag kanske aldrig får åka hem!
Jag har även blivit erbjuden, och tackat ja, till en heltidstjänst som assisten på jobbet. Det känns bra. Även om det innebär dagisplats för Leo. Fast å andra sidan kommer det inte bli många timmar på dagis. Förmodligen kommer vi ha svårare med hämtningarna än med lämningarna. Han ÄLSKAR ju som bekant andra barn.
Till alla er...
Ballongregn
Öppnar paket med hjälp från moster och morfar
Karlarna njöt av en kaffekopp i lugnan ro medan...
...kvinnofolket fick öppna paket, skruva ihop grejer och passa alla vilddjur
(vi tror på jämnställdhet)
Garaget gick hem oss alla barnen
Han har fått en massa jätte fina presenter. Tack så hemskt mycket allihopa för den fina uppvaktningen! Det var en slagen ett åring som stupade i säng, alldeles för sent :-) Men kul har han haft!!
1 år
Idag är det ett år sedan jag vaknade av en värk. En riktig värk. Inte kunde jag då förallt i världen förutspå att jag bara några timmar senare skulle ligga med världens vackraste unge på bröstet. Jag var klarvaken. Nästa värk kom ca 20 minuter senare. Adrenalinet började pumpa som aldrig förr och ett lyckorus sköljde över mig. Jag blev kolugn.
Jag traskade runt här hemma och käkade frukost, vattnade blommor, packade det sista. Ni vet sånt man förväntar sig göra.
Det är ett år sedan jag väckte Markus med frasen "Markus. Du måste nog gå och plugga in motorvärmaren, det är fan 20 minus ute. Och jag har värkar. Jag har haft det i några timmar nu". Otroligt nog så var Markus också kolugn.
Vi pratade med förlossningen som tyckte att vi skulle komma in, sen ringde vi mor- och farföräldrarna och berättade att det var på g. Men för att vara på en säkra sidan att det verkligen var på gång ville jag avvakta lite, lite till.
Jag kommer ihåg att jag låg i sängen och löste korsord när värkarna plötsligt ändrade karaktär och det blev ett enormt tryck neråt. Jag ropade till Markus att köra fram bilen. Nu var jag redo att åka in.
Och tänka sig, jag var fullt öppen.
11.39 på söndagmorgonen anlände han. En vecka försent. Och alldeles, alldeles perfekt. Jag sov inte nånting den första natten på bb. Jag var alldeles för upptagen med att betrakta, mysa med och lära känna våran lilla Leo.
Tänka sig att det redan har gått ett år. På det året har det hänt en hel massa. Vissa dagar har man blivit gråhårig, andra dagar har man känt sig hopplös, maktlös, trött... Men också en enorm, oförklarlig kärlek. En kärlek så stark. Omöjlig att beskriva med ord.
Grattis till dig, mitt älskade lilla hjärta, på din första födelsedag!!
bilder från igår
Här kommer lite bilder från igår. Förstår ni att han blir 1 år på måndag?!?!??!?!!??! Jag fattar ingenting.. Vart har tiden tagit vägen?
Inte så entusiastisk till den första snön...
... men det tog sig. Han provsmakade lite. Det smakade braaaaaa.
Rider på min gamla gunghäst som min morfar snickrade ihop åt mig när jag var pytteliten:-) 
Äter mellis själv innan pepparkaksbaket
Till moster Gittan;
Han har fått en babypulka av familjen Stråmo. Han är inte i behov av något särskilt. Han gillar allt som blinkar, lyser och låter, går att trycka på, slå med, rida på, leka med. Med andra ord går ALLT hem :-) Och vill man ge honom något i klädväg så är det storlek 80 eller 86 som gäller. Hoppas jag var lite till hjälp iaf!! :-)
barnvagnslösa
Vet inte riktigt vart jag ska börja... Men... undertiden jag varit borta från internet så har vi hunnit sälja våran barnvagn. Det var en tjej som kom, och efter några minuter frågade hon hur man fällde ihop den.. Hon "tänkte när jag ska nu lasta in den i bilen". Det gick snabbt och smärtfritt! Det tråkiga var att jag hade kunnat ta mycket mer.. Nåja. Nu är vi på jakt efter en ny. Min största önskan är en Emmaljunga Scooter -09 i färgen lime check. Den är såååååååååå fin. Fast det finns inte en endaste annons ute... Nåja, jag säger som vi alltid gör i den här familjen. "Det löser sig..............säkert".
Leo hade haft det super hos mormor och morfar. När vi klätt på oss och skulle fara, och vinka av mormor och morfar. Ja, då vinkar han till oss. Inte till mormor och morfar. Söta unge!
Snön har hunnit göra debut, på riktigt. Så vi vigde morgonen åt uteaktiviteter innan pappan i hushållet var tvungen åka till jobbet. Leo har tagit en lunchvila och undertiden han sov passade jag på att skicka i väg en monsterbeställning med basplagg från hm. Passande nog hade dom galet mycket på rea-avdelningen!
Leo hade inte ens varit vaken i mer än 10 minuter, ändå hittade jag dockan...badandes i toalettstolen. Och jag tror inte direkt att hon hoppat dit av egen vilja! Med andra ord är det full fart. All day, every day. Sen kan jag även tillägga att det är stora herr Lampinen som aldrig lär sig att fälla ner toasitsen. Den senaste tiden har vi fått gräva upp det mesta från toaletten, träklossar, tuttar, bilar, en helikopter..
Nu har Leo ätit upp sin banan, så jag ska stöka upp allt vi behöver för pepparkaksbak i väntan på middagen. Som sköter sig själv i ugnen ;-)
Barnfritt
Igår hade Markus firmafest och Leo övernattade hos mormor och morfar. Det var nästan skrämmande tyst och lungt när jag klev genom dörren efter kvällens jobb.
Så jag ringde hit Cattis och Camilla på en kvällsssurr. När dom åkt korkade jag upp vinflaskan och drack lite rödtjut framför skärptv. Det var mysigt!
Jag lovade mig själv, och många andra, att jag skulle åka iväg och träna nu direkt på morgonen. Istället låg jag och läste tidningen och åt chips och choklad. Haha..
Har precis duschat, ska sparka liv i festprissen. Sen ska vi åka till pite och hämta hem våran grabb!! Sen står storhandling och tacos på kvällens schema. Familjemys!
svinisen, födelsedag och jobb
Det har hunnit hända en hel del sedan jag senast uppdaterade er om våran vardag. So, here we go.
Farmor och Ari var här och förgyllde våran helg, själv så spenderaded jag mesta tiden av helgen på jobbet.
På måndagen kom Markus ett år 30-sträcket , han blev 28 år. Det firades med tårta, vänner och familj.
Tisdagen gjorde jag debut på gymmet efter 2 veckors slöande. Det var gudomligt skönt. Födelsedagsfirandet fortsatte.
Igår var vi och vaccinerade Leo mot svinisen, på fel bvc. Nåja, han blev iaf vaccinerad. Till slut.
Sen traskade vi förbi hos Jonas, Stina och Tuva som hade dragit igång projekt: renovering av källare. Leo blev bjuden på lunch och jag kaffe och bulla. Markus kom och hämtade upp oss efter jobbet och vi styrde hem och gjorde lite snabbkäk innan jag åkte på jobbet.
Nu är räkningarna betalda, hemmet är halvstädat (har kvar dammsugning och skurning), julpyntat, diskmaskinen är tömd och fullastad igen, blommorna är omplanterade, jag är nyduschad, Leo är badad.
Innan jobbet, som jag börjar 16.00, hade jag tänkt hinna städa klart, snöra ihop en pannkaka, göra mig iordning och möjligtvis (orimligtvis) hinna ut på storheden och införskaffa krokar till hallen och kanske någon födelsedagspresent åt prinsen. Men som sagt, vi får se vad som hinns med.
Imorgon jobbar jag 16-21 och Markus har personalfest på Westernfarm på eftermiddagen och kvällen. Leo ska få spendera eftermiddagen, kvällen och natten med världens bästa mormor och morfar. Pappa kommer och hämtar upp lillprinsen efter han slutat jobba.
Nu ska jag hälla i mig den femtioelfte kaffekoppen idag och fortsätta här hemma så vi hinner. Tack och hej!
Gå-träning
Igår kom långväga gäster, farmor och Ari kom från finland. Dom hade med sig en present åt lilleman, nämligen ett par kouma skor. Dom var skit fina! Leo fick stanna uppe extra länge för att få rås om av farmor och Ari!
Jag själv kom inte hem förrän vid halv elva, jobbade stängning och tog bussen hem.
Klockan var nog närmare 01 innan vi kom i säng och morgonen började 06.40 i vanlig ordning. Leo fick komma över till våran säng och vi låg kvar till halv åtta innan hela familjen steg upp.
Imorse testade vi skorna på Leo och dom satt perfekt! I början tyckte han det var lite konstigt att gå med skorna och ville hålla i sig i något, men efter ett tag så traskade han runt själv.
Nu ligger Leo och sover, pappan ligger och vilar på soffan och jag ska passa på att göra mig klar för jobbet så jag hinner mysa och umgås med familjen och gästerna innan jag måste åka i väg till jobbet.
Ha en trevlig lördag!
04.00-mysteriet
Vi har knäckt sjukmysteriet. Diagnosen är: tre dagars febern. Han hade hög feber i tre dagar i och med att febern sjönk så fick han utslag. Som han har kvar.
Iaf så är han fortfarande inte sitt rätta jag, han är fortfarande vääääldigt grinig och gnällig. Dessutom tror jag att han är i sin första trotsålder?!?! Kan det vara möjligt???? Så fort han inte får som han vill och man säger "nej" så skirker, grinar, hoppar och kastar han sig. Och han ger sig verkligen inte. Han gör verkligen tappra försök. Tur att vi är två och har då dubbelt så långt tålamod! Idag så skrek och kastade han runt i 20 minuter över att han inte fick borsta tänderna själv.
Iaf, till rubriken. Under tiden Leo har varit sjuk har han sovit mellan oss, och när han har bökat under natten så har han fått en vällingflaska för att somna om. Det här har alltid inträffat vid 04. Och de sista nätterna, då han varit feberfri har han fortsatt vakna vid 04, helt hysterisk är han. Han är fast bestämd om att komma upp, och när man inte tar upp honom utan lägger honom ner i sängen igen så blir han gaaaaalen.
Jag är ganska säker på att det här har blivit en typ av rutin. Han är van att få äta (snutta) och få komma över i våran säng för lite närhet.
Så i natt bestämde jag mig för att ta faijten. Det slutade med att han somnade om i sin egen säng klockan 05. Förhoppningsvis behöver jag inte bråka lika mycket i natt.
Idag är det jobbdag 2 av 4. Men först ska vi åka och handla lite mat och springa på lite affärer. Hej så länge!
Sjukstuga
I veckan har här rått sjukstuga. Det är Leo som är sjuklingen.. Mammas lillhjärta. Det hela började i lördags när jag lagt honom för natten, han låg bara och gnydde och gnällde i sömnen och dessutom var han väldigt täppt i näsan. Jag plockade upp honom och upptäckte att han kokade, febern var ett faktum, hög feber dessutom.
Ingenting har hjälpt och han har bara grinat och gnällt de senaste dagarna. Och eftersom man bara frå ge Alvedon i två dagar ringde jag till vc idag för lite råd. Hon tyckte att vi skulle komma in för provtagning för att utesluta öroninflammation och svinisen. Blodprovet såg bra ut, febern hade gått ner, lungorna lär bra och öronen såg bra ut. Så det är "bara" feber och förkylning. I eftermiddag har han varit bra mycket piggare och han har till och med skrattat, dansat, klappat händerna och lekt lite. Lillhjärtat!!!
Efter en vällingsflaska, lite alvedon och nässpray ligger han och sover sedan några timmar tillbaka. Han gnäller dock till med jämna mellanrum.
Nu ska jag ta tag i hemmet, som har förfallit de senaste dagarna, sen hoppa i säng!!
Fix och trix
Imorse kom mamma och pappa hit och hjälpte oss att rensa och ställa i ordning förrådet. Så äntligen är där ordning och reda. Vårat förråd ser nu ut som just ett förråd och inte ett soprum. Allt krimskrams, skärp, skrot och annat skit står redo att förflyttas från förrådet till tippen. Kanske överraskar min karl mig och fixar det imorgon när jag är på jobbet? Hoppas kan man ju alltid. Och tack än en gång för all hjälp mamma och pappa!!
Mormor och morfar hade även med sig en tidig födelsedagspresent åt prinsen, nämligen en svart dunjacka. Vet ni hur söt Leo är när han traskar omkring i denna? Det är så man smälter!!
Det har varit en jobbig natt. Leo vaknade, klarvaken (igen!) vid halv 1 i natt. Vägrade somna om. Efter många om och men somnade han efter en vällingflaska. Även om det inte var min natt så vaknar man ju ändå när han skriker, gormar och gnäller. I natt hoppas jag på en bra natt och att jag vaknar utvilad.
Nu ska jag gå och borsta gaddarna och tvätta bort sminket och lösa korsord till jag stupar. Jobbdag imorgon, 11-19. God natt.
yesterday and today
Igår hade vi fadder Emma på besök. Hon hade med sig en present åt Leo, ett par byxor och en tröja. Jättefint! Leo kommer bli bortskämd med en sådan fadder. När jag frågade varför hon hade med sig ett paket svarade hon:"Men han har ju inte fått någon present på länge!".
Vi åkte ut på Storheden och köpte en ny mobil åt mig. Det var väldigt välbehövligt efter att ha levt med en halvpajj telefon i flera veckor. Nu är jag ägare år en roooooosa samsung. Är riktigt nöjd!
Blev inringd på jobb igår, stängning. Det var bra med folk och det flöt på ganska bra, tills diskmaskinen bestämde sig för att lägga ner. Vi fick handdiska hela kvällen.. och det är en HEL del kan jag säga!
Var i säng sent igårkväll och Leo vaknade till pappas alarm 5.15. Det gjorde dock inte så mycket.. Vi drack välling och myste i soffan framför Armageddon innan vi somnade om. Resten av dagen har gått i lugnets tecken precis som planerna för kvällen är.
Nu ska jag bunkra upp med chips & dip, choklad, godis, hot rings och julmust och ladda inför Idol.
Ha en trevlig kväll!!
Leo's
Samma sekund Leo sugit i sig vällingen i gårkväll förstod jag att det skulle bli en jobbig natt. Mycket riktigt.
Han vaknade vid 20, helt hysterisk. Några pruttar och rapar senare så lugnade han ner sig. Och efter ett bajskalas var han redo att gå och lägga sig igen.
Efter att ha skrikit och gråtit som besatt i närmare en timme så var han rätt snorig. Detta har stört hela nattsömnen. Vid halv två, när jag hade varit upp miljontals gånger, fick han komma över till våran säng.
Imorse vaknade jag av att sovrumsdörren stor vid öppen och jag hörde små tassande steg i köket. Så jag klev upp och gjorde välling sen somnade vi om igen. Nästa gång jag vaknade var Leo inte heller i sängen utan han var i fullfärd med att sitta och leka på golvet. Sen har han sprungit upp och ner i soffan halva dagen. Han har med andra ord blivit ganska bra på att gå ner med rumpan först! :-)
Nåja, efter lunch åkte vi till Leo's Lekland med Stina och Tuva. Det var en riktigt hit! Barnen tyckte det var jätte kul. Dessutom var det i princip folktomt, det var vi och två andra sällskap. Dit ska vi absolut åka igen!! 
sleepless
Idag powernapade jag som sagt närmare 3 timmar. Jag har druckit oändligt med kaffe. Och har sitter jag nu och nattugglar, utkastad från sovrummet. Ja, så hemskt är det. Efter att ha legat och vridit och vänt på mig i en halvtimme tände jag lampan och tog fram korsordstidningen. Efter några minuter började min säng granne pusta, stöna, sucka och tillsist frågade jag om jag skulle gå ut och svaret var ganska givet.
Nåja, powenapen och kaffet är nog inte hela sanningen till varför jag sitter vaken. Allt för ofta så börjar jag grubbla, tänka, funder och undra som mest minuterna innan jag ska slå igen mina två blå. Det här resulterar allt för ofta i sömnlösa nätter.
Ikväll har mitt grubbleri handlat om barnvagnar. Jag har funderat om vi ska ta och snöra ut den på blocket och köpa en Emmaljunga Scooter istället. Leo behöver ju ingen liggdel, så jag kan lika gärna sälja vagnen nu, och tjäna betydligt mer på det, än om något år då Leo slutat åka vagn. För jag känner mig själv, och jag kommer vilja ha en ny till nästa (som ändå är några år bort).
Nånä, god natt.
snooze
Idag så ringde det mänskliga väckaruret just före sexsnåret. Jag var helt seriöst halvdöd. Jag kokade mig kaffe, extra starkt, riktigt äckligt, i ett desperat försök till att få upp ögonen. Niet. Det gick inte. Leo var ungefär på samma humör, så efter att vi snört igång en tvättmaskin strax efter åtta la vi oss och sov lite till. Sen vaknade vi 11. Sen har herren inte sovit något mer, han var rätt trött och hoppade i säng strax efter 18. Med andra ord kommer han vakna före fan imorgonbitti. Nåja.
Livet rullar iaf på och vi har inga som helst planer för veckan.. Som om någon är sugen att hitta på något så är det bara att hojta till!!!
Nu ska jag surfa vidare. Bye bye.
