I matchen... igen.
Då var man tillbaka på jobbet igen. En mjuk start skulle vissa kalla det. Men att jobba 11-17 UTAN rast och UTAN mat. Är för mig rena rama självmordet. Efter en sisådär 3 timmar i takt med att magen började knorra började bitterheten komma smygande.. Tiden maskade sig framåt. Sakta, sakta. 15.14... 15.21. Skämtar ni med mig? Har det bara gått 7 minuter sen sist jag kollade på klockan? Knorrandet i magen började mer och mer likna buller. I detta skede var mitt humör i botten. Ändå hade jag 2,5 härliga timmar att se framemot. Tillsist fick jag iaf gå hem. Fast först handlade jag lite. Väl hemma busade jag med Leo OCH lagade mat samtidigt. Lax, pressad potatis och vitlökssås. Jag fick till och med användning för mina nya kryddor.. Laxen blev helt utsökt!
På kvällskvisten så har jag och M suttit och spelat GOW2. Nå, nu kanske ni tror att jag gjorde min debut. Men icke sa nicke. Det gjorde jag redan igår.. och fick mersmak. Det var bara det att jag sög så jävulst. Men ikväll har jag slipat på mina skills.. Så nu är jag lite bättre. Herregud Angelika, en vecka och jag är i klass mer er. Ha, ha.
Nu har jag däremot lagt speldosan på hyllan och ska glutta ett avsnitt av Privileged. Sen ska jag sooova. Länge och väl. Den där duschen, som jag är i STORT behov av, får vänta tills imorgon. Då ska jag och Leo plutten duscha. Eller han får sitta i sin balja i duschen med mig.
God natt.
