mommystyle

Idag kom det. Det jag väntat på så länge. -"Men gud så förbaskat söt. Är det en tjej?" Jag svarade lite artigt att "Nee, det är en liten kille". Men hon hade då ingen skam i kroppen för hon fortsatte at referera till "hon" hela samtalet trots att jag la betoning på HAN när jag besvarade henne. Nåja, jag skyller allt på Markus. Leo har ju faktiskt en knallröd cykelhjälm med sjöstjärnor..Den kanske inte är så maskulin... Jag intalar iaf mig själv att det var det som förvirrade henne.

Hela denna scen uspelade sig iaf utanför bvc. På bvc däremot gick det över förväntan. Han fortsätter att vara en lättviktare, men följer sin kurva helt exemplariskt. Han klarade alla hennes "tester" och rabblade ord på löpande band. Sen pekade han ut alla kroppsdelar som hon frågade och tog vid där hon slutade. Han briljerade verkligen!
Iaf så stötte jag på min gamla barnmorska som jag hade undertiden jag var gravid, som gick på mammaledighet i samma veva som jag fick barn. Iaf så kom hon och kramde mig och gratulerade mig och undrade hur det var med njuren. Kan ni tänka er, efter 1,5 år så känner hon igen ett ansikte?!

Nu är jag ledig i två dagar. Imorgon ska jag ha hand om världens finaste lilla Alfred ett par timmar och sedan ska vi iväg på utvecklingssamtal på förskolan. Spännande!!